Det onödiga arbetet utgörs av onödiga efterfrågningar, det vill säga de kontakter som uppstår när en försäkrad person inte fått svar på sin förfrågan eller pengar inte betalats ut. Ibland kan det handla om fel hos den försäkrade eller hos tredje part, till exempel en läkare som skriver ett ofullständigt läkarintyg. Men ofta är det myndigheten själv som gjort fel på grund av misslyckade effektiviseringsinitiativ, konstaterar forskare från Karlstads universitet som genomfört studien på uppdrag av Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).
Att dela upp arbetet mellan olika personer och enheter, där var och en gör sin del för att sedan lämna det vidare till en annan handläggare, fungerar inte, menar forskarna. Det händer ofta att överlämningarna går fel och den försäkrade får inte sitt ärende avklarat.
Ytterligare en bidragande orsak är Försäkringskassans satsning på sin kundtjänst via telefon. När fokus ligger på att ge snabba svar ges inte medarbetarna möjlighet att hjälpa dem som ringer i samma utsträckning, enligt studien.
– För att minska den onödiga efterfrågan måste verksamheten utformas och styras så att de anställda oftare kan göra färdigt, säger Martin Fransson, en av författarna till rapporten.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.