Drömmen om kortare arbetstid

Drygt hundra år efter att vi införde åtta timmars arbetsdag i Sverige, och över femtio år sedan fyrtio timmars arbetsvecka, hörs nu återigen krav på kortad arbetstid med bibehållen lön. De kommer inte bara från tankesmedjor och enskilda debattörer, utan också från politiskt och fackligt håll.

I en debattartikel i Aftonbladet nyligen efterfrågade fem fackförbund, däribland Akademikerförbundet SSR, en lagstiftad arbetstidsförkortning som omfattar hela arbetsmarknaden.

Markus Furuberg

– Nu har vi haft den här modellen i över femtio år – är det den enda som vi kan tänka oss? Naturligtvis inte. Andra länder har landat i andra mått, säger Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR.

Kortare arbetstid i andra länder

Han pekar på ett antal internationella experiment, och på nationer som Norge, Danmark, Tyskland och Frankrike, där jobbveckan redan är kortare än i Sverige. Att förbundet driver frågan just nu beror dock framförallt på att ett antal medlemmar fört fram den på avtalsråd och i andra sammanhang. Den politiska diskussionen om höjd pensionsålder spelar också in.

– För att en sådan ska vara möjlig måste vi kanske sänka tempot, med mer utrymme för återhämtning.

När det gäller arbetstidsförkortningens uppblossande aktualitet mer generellt finns dock djupare orsaker. Det menar Anna-Carin Alderlin, svensk representant för 4 day week global, en global, icke vinstdrivande organisation som i samarbete med universitet som Boston college och Cambridge undersöker vad som händer när företag ställer om till fyradagarsvecka.

Anna-Carin Alderin

– En förklaring till att vi pratar så mycket om det här just nu är bland annat generationsskiftet på arbetsmarknaden. De unga har högre krav på autonomi. Pandemin och distansarbetet har också bidragit till att vi börjat tala mer om hur, var, när och hur mycket vi egentligen ska jobba.

Forskning om effekter i Sverige

Fördelarna med arbetstidsförkortning är tydliga, menar Anna-Carin Alderlin. 4 day week global har redan genomfört studier i flera länder, och hon pekar på gemensamma nämnare i resultaten: människor blir mer tillfreds med sin tid, stressnivåerna och känslan av utmattning går ner, och de faktiska sjuktalen sjunker. Företagen får samtidigt lättare att attrahera och behålla personal.

Nu har Anna-Carin Alderlin, med många års erfarenhet som chef på bland annat Ikea, tagit initiativ till en motsvarande studie i Sverige med start i september. Den kommer att genomföras i samarbete med ett forskarteam från Handelshögskolan i Stockholm och Karlstad universitet, och just nu söker man företag och organisationer som vill delta.

– Vi får se om resultaten blir annorlunda här. Sverige skiljer ju ut sig från många länder: Vi har fler semesterveckor, längre föräldraledigheter, och kanske mer flexibilitet.

Att drömmen om en kortare arbetstid lever och är stark är kanske inte så konstigt: Vem vill inte gå ner i tid med bibehållen lön? Frågan är bara hur det ska gå till.

Skillnader i olika yrkens förutsättningar

Ett sätt är att effektivisera arbetet. På en del håll av arbetslivet skulle det fungera, men på andra lär det bli svårare. Det menar Mats Essemyr, doktor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. I rapporten ”Är vi för alltid fast i åttatimmarsdagen?”, för tankesmedjan Futurion, illustrerar han de skilda förutsättningarna med två svenska exempel.

Mats Essemyr

– På Toyota-verkstaden i Mölndal gick man år 2002 över till sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Det gjorde att man samtidigt kunde införa två skift, vilket ökade produktiviteten – företaget fick möjlighet att hålla öppet tolv timmar i stället för åtta, berättar han.

På Svartedalens äldreboende i Göteborg, däremot, innebar modellen med sex timmars arbetsdag år 2015 att man tvingades anställa 17 nya medarbetare.

– I de yrken där det inte går att effektivisera får arbetstagarna betala arbetstidsförkortningen med lägre löneökningar. Om löneutrymmet är, låt oss säga 2,5 procent löneökningar per år, och så får man arbetstidsförkortning som gör att arbetsgivaren måste anställa fler, då tas det från löneutrymmet och det blir lägre löneökningar.

På Akademikerförbundet SSR inser man riskerna med arbetstidsförkortningen och understryker vikten av lagstiftning på området.

– Den sänkta arbetstiden får inte påverka andra framförhandlade villkor negativt. På avtalsnivå måste man ofta ”betala” för att få till bättre villkor, men vi vill inte köpa oss till det här på bekostnad av löneutrymmet.

Kortare arbetstid – vinst eller förlust?

Vad en lagstiftad arbetstidsförkortning för hela arbetsmarknaden skulle få för ekonomiska konsekvenser för samhället i stort, är svårt att svara på, och experterna tvistar. Mats Essemyr tror att BNP skulle sjunka med antalet arbetade timmar, och att vi antagligare skulle bli fattigare.

De som förespråkar kortad arbetstid pekar i stället på möjligheten till effektivisering, och på de stora kostnader som i dag orsakas av växande sjuktal, stressrelaterad ohälsa och hög personalomsättning.

– Vi går inte in naivt i det här och tror att det är lätt fixat. Men vi menar att man behöver föra debatten för att se hur vi kan arbeta längre och må bättre medan vi gör det, säger Markus Furuberg på Akademikerförbundet SSR.

Så vad är egentligen utsikterna för en kommande arbetstidsförkortning? Markus Furuberg tar de internationella experimenten och det växande intresset från politikens håll som intäkt för att en sådan är möjlig. Mats Essemyr däremot är mer skeptisk. Han skulle dock inte bli förvånad om vi går ned till 38 timmar inom några år, säger han.

– Det är nämligen i praktiken många som redan jobbar 38 timmar i veckan, så det kommer inte att påverka så mycket. Och då kan politikerna säga: ”Nu har vi sänkt normalarbetstiden”, fast man egentligen bara kodifierat praxis.