Debatt: Konsultkostnaderna låga om man ser till helheten

En konsult kostar, men sällan dubbelt så mycket

Om man tittar på siffror från SCB, Vision och Försäkringskassan är den genomsnittliga månadslönen för en socialsekreterare 36 600 kronor, vilket är lågt räknat i storstadsregionerna. Räknar man även in sociala avgifter, semesterersättning, pension, sjukfrånvaro, handledning och inte minst rekryteringskostnader samt delar på antal handläggningstimmar blir timkostnaden idag cirka 545 kronor. Timpriset för en konsult varierar och landar normalt sett någonstans mellan 500–850 kronor, vilket ger ett snittpris om 675 kronor. Det här betyder att en konsult i snitt är 24 procent dyrare än en anställd, vilket är ganska så långt från den dubbla kostnad som kommuner refererar till i Akademikerns  refererar till i sin granskning. Dessutom ansvarar konsultbolaget för till exempel sjukfrånvaro, försäkring och utbildning i jämförelse med hur det ser ut för en löntagare.

Beslutet att hyra in en konsult handlar vanligtvis inte om att helt ersätta en anställd. Kostnadsjämförelser är därför svårbedömda och det finns givetvis fler aspekter att ta med i ekvationen.

Seriösa aktörer tillhandhåller kompetenta, självständiga konsulter

På konsultbolaget Careon är det ett krav att ha minst fem års arbetslivserfarenhet för att arbeta som socionomkonsult, om inte beställaren själv har satt lägre krav i sin upphandling. Med lång erfarenhet i bagaget kan man snabbt ta vid där det behövs, arbeta effektivt och avlasta medarbetare i ansträngda arbetssituationer. Ett seriöst konsultbolag erbjuder erfarna konsulter så att beställaren får den hjälp som behövs från dag ett.

Arbetslivet förändras och vi måste hänga med

Yngre medarbetare är inte ute efter en guldklocka som tack för lång och trogen tjänst. I dag byter man jobb oftare och ställer högre krav på arbetsgivaren. Vi anammar nya arbetssätt och behöver inse att det går att uppnå kontinuitet på arbetsplatsen även med hjälp av en eller flera konsulter. Det är därför hög tid att sluta se konsulten som en konkurrent och i stället dra nytta av den extra hjälp man kan få när det behövs.

Ska konsulten släcka bränder eller hjälpa verksamheten på sikt?

Om man då ska återgå till frågan om höga kostnader så handlar det ofta om akuta insatser. För att få bästa möjliga värde för pengarna är det upp till beställaren att

• samarbeta med ett seriöst konsultbolag
• ha god framförhållning
• se konsulten som en del av ett långsiktigt arbete.

Väljer kommunen en seriös aktör som kan branschen får man med större säkerhet rätt kompetens till rätt pris. Har man dessutom god framförhållning får man oftast ett bättre resultat, till en lägre totalkostnad, eftersom det sällan är bra förutsättningar att komma in som en nödlösning.

En konsult kan bidra med mycket: Hen kan dela med sig av positiva lärdomar från många olika verksamheter, tack vare sin långa erfarenhet. Hen kan vara på arbetsplatsen för att ”beta av en hög” snabbt men också för att stötta i svåra situationer, och agera mentor för nyutexaminerade. Med det sagt kan en konsult absolut utgöra en del av gruppen och arbeta för att uppnå stabilitet på lång sikt – så att man i slutändan inte behöver ta in extra resurser. Det är upp till varje enskild kommun hur man vill använda sig av den inhyrda konsulten och uppdragen varierar stort, men genom att välja en aktör som kan verksamheten har man större chans att få en bättre matchning.

Enligt Akademikerns undersökning förväntar sig två av tre kommuner ett oförändrat eller ökat behov av konsulter. Många kommuner kommer alltså med hög sannolikhet att anlita en eller flera konsulter framöver. Då kan det vara värt att ha helheten i åtanke: de extrakostnader kommunen betalar för en konsult kan mycket väl visa sig vara låga i jämförelse med alternativen.

För hur mycket kostar det egentligen att låta våra barn och unga vänta?

/Nina Söderström, Affärsområdeschef på Careon och auktoriserad socionom med elva11 års erfarenhet av BoU-handläggning i kommunal regi och sju  7 år på konsultbolag