19 november, 2015

Bidrag för att minska sjukfrånvaron utnyttjas inte

Regeringen satsar miljontals kronor på arbetsplatsnära stöd för att förebygga eller förkorta sjukfrånvaro. Men få arbetsgivare söker bidragen och bara drygt hälften av de öronmärkta pengarna har använts i år.

1728278-business-depression

Möjligheten att söka arbetsnära stöd har funnits sedan 2014. Regeringen satsar 50 miljoner kronor på projektet under 2015, och 100 miljoner kronor både 2016 och 2017. Trots att sjukfrånvaron ökar i snabb takt är det hittills i år bara 476 arbetsgivare som har utnyttjat möjligheten till stöd. Av de 50 öronmärkta miljonerna har 25,7 miljoner fördelats på 11 202 insatser.

Bidraget till arbetsplatsnära stöd kan användas både för förebyggande insatser på arbetsplatserna och för att hjälpa anställda som redan är sjukskrivna att komma tillbaka. Det kan exempelvis handla om att anpassa arbetsuppgifter och arbetstid eller få tillgång till olika typer av hjälpmedel på jobbet. Tanken är att medarbetare och chef gemensamt ska göra en plan och komma överens om insatser som underlättar återgång i arbete. 

Gunni Strandberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassans, tror att det låga intresset kan bero på att många tänker att det ska vara krångligt att söka. Men också att det helt enkelt behövs mer – och mer kontinuerlig – information till arbetsgivarna. 

– Vi hade en informationskampanj när det infördes, då alla arbetsgivare fick information skickad till sig. Men jag tror att vi måste diskutera det mer när vi är ute och träffar arbetsgivare lokalt, och förklara att det faktiskt inte är så svårt att söka det, säger Gunni Strandberg. 

Främst är det kommuner och landsting som nappat på erbjudandet. Svårare har det varit att nå privata verksamheter, och då särskilt de små arbetsplatserna. Men i takt med att ohälsotalen i arbetslivet stiger och frågan om sjukfrånvaro flyttat högre upp på regeringens agenda har intresset växt något. I mars nästa år tränder nya arbetsmiljöföreskrifter med högre krav på förebyggande arbete i kraft.

Kan det innebära en uppsving för bidraget?

– Man kan ju tänka sig att intresset ökar. Vi kanske skulle uppmärksamma att bidraget finns i samband med att de nya föreskrifterna träder i kraft, säger Gunni Strandberg. 

Text: Ylva Mossing

Akademikern

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Grupperna som har svårare att komma in på arbetsmark...

ARBETSMARKNAD Vissa får lättare jobb än andra. Nu uppman...
23 februari, 2024

Ett jobb öppnar dörrar – men vem vill släppa in en a...

ANALYS Ett arbete kan vara vägen bort från krimin...
21 februari, 2024

Ny rapport: Ökande ojämlikhet medför risker för hela...

EKONOMI ✓ Den ekonomiska ojämlikheten ökar. ✓ Risk...
21 februari, 2024

Hon fick omställningsstudiestöd – ”Mitt jobb kräver ...

UTBILDNING Över 61 000 personer har sökt omställnings...
20 februari, 2024


Läs även

Sis i limbo – ”Klart att det väcker frågor”

SIS Sis ska göras om från grunden – hur påverk...
19 februari, 2024

Kravet: Kortare arbetstid för alla

ARBETSTID Akademikerförbundet SSR vill ha en arbetst...
15 februari, 2024

Akademikerförbundet SSR inför integritetsombud

UTBILDNING Förtroendevalda ska bli bättre rustade att...
13 februari, 2024

Rädda Barnen: Fokus på straff på bekostnad av barns ...

DEBATT "Vi ser en politisk vilja att förskju...
12 februari, 2024