Hur ska Örebros unga rustas för att stå emot de kriminella gängens dragningskraft? Det diskuterades under ett panelsamtal på Örebro bibliotek arrangerat av Akademikern och Socionomen i samarbete med Akademikerförbundet SSR.
Elin Ekerheim Matsman vid polisen i Örebro beskriver hur antalet barn och unga som begår brott kanske inte blivit fler, men var och en begår fler och grövre brott. De har också sett hur brottsligheten krupit ner i åldrarna.
– Den yngsta jag stött på var åtta år och skulle hålla utkik efter polisen utanför en dörr. Betalningen var en chipspåse, berättar hon.
Johanna Sollerman, brottsförebyggande strateg i Örebro kommun berättade att statistiken visar att fem procent av de som uppvisar problem när de är unga står för 75 procent av återfallsbrottsligheten.
– Tänk om man kunde göra något åt de fem procenten. Då krävs det riktade insatser för vi vet ganska väl vilka barn som löper risk att dras in. Det märks ofta redan på förskolan, till exempel barns om har svårt med sociala relationer eller som inte har en stabil familjesituation, men vi lyckas inte fånga upp dem.
Cecilia Kalén som är kurator på Ängens familjehemscentral har länge arbetat förebyggande i olika roller. Hon konstaterar att hon nu äntligen får hon komma in i tid, redan innan barnen föds eller då de är riktigt små.
– Varje familjecentral har en öppen förskola där kan man välja att bara leka, prata med andra föräldrar eller prata med oss om man vill. Och när någon behöver hjälp måste man få den direkt, det kan inte vänta, säger hon.
Cecilia Kalén framförde också ett önskemål till Örebros politiker om att varje vårdcentral borde ha en familjecentral. Ett förslag som faktiskt fick tummen upp av kommunalrådet Anders Åhrlin (M).

Både Anders Åhrlin (M) och Patrik Jämtvall (L) gav en ”tummen upp” till mer satsning på föräldrastöd. Foto: Rebecca Ekström
De ungas om kommer till undomsarenan Tegelbrukat i Örebro är lite äldre. De vänder sig till unga i ålder 16–25 år men sedan fritidsgården i området stängt så har de också öppnat Tegelbruket junior för barn mellan 12–15 år.
– Det vi gör är att fylla på med skyddsfaktorer men grunden för allt är att vi bygger en relation till de unga, berättar ungdomscoachen Selma Mahic.
När frågan om politikernas fokus på mer repressiva åtgärder kom upp så var hela panelen överens om att sänkt straffbarhetsålder till 13 år är en dålig idé.
– Det är inte lösningen. Jag tror att det trycker ner kriminaliteten i åldrarna, sade polisen Elin Ekerheim Matsman.
Karin Hellfeldt, forskare i socialt arbete vid Örebro universitet, passade också på att fråga varför politikerna i den här frågan inte lyssnar på den samlade kunskap som både forskning och professionen framhåller.
Det görs redan, men det är svårt, svarade kommunalrådet Anders Åhrlin. Han och Patrik Jämtvall (L) från oppositionen i Örebro kommunfullmäktige var överens om att en ökad satsning på föräldrastöd är bra.
Mindre barngrupper på förskolan lyftes som ett önskemål från experterna, för att personalen ska ha möjlighet att arbeta med riktade tidiga insatser. Patrik Jämtvall lovade att jobba för det om hans parti vinner valet i höst, men Anders Åhrlin var mer försiktig.
– Om det innebär att vi kan genomföra de riktade insatser som behövs är jag för det, sade han.
- Den yngsta jag har mött var åtta år. Han vaktade en port, berättade Ekerheim Matsman från polisen. I panelen var också Karin Hellfeldt, forskare vid Örebro universitet, Cecilia Kalén kurator vid Ängens familjecentral, Selma Mahic, ungdomscoach på Tegelbruket och Johanna Sollerman, brottsförebyggande strateg. Foto: Rebecca Ekström
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.