På väg utför med tilliten bland unga?

Jämfört med många andra länder är Sverige ett högtillitssamhälle. Generellt kan man säga att de flesta av oss räknar med att bli väl omhändertagna av samhällsinstitutioner som skola, vård och omsorg. Vi tror att andra människor i grund och botten är goda och vill oss väl.

Så här har det sett ut under lång tid, men nu växer oron för att det är på väg utför med tilliten. Den återkommande undersökningen Tillitsbarometern visar att 98 procent tror att tilliten i samhället är på väg ner. Kanske står Sverige rentav inför en tillitskris?

Nja, anser Lars Trägårdh, professor i historia vid Uppsala universitet. Han berättar att man fortsatt ser en hög och stabil tillit, och har så gjort i undersökningar som genomförts sedan 80-talet. De flesta upplever alltså inte att den egna tilliten minskat – men tror däremot att andras har gjort det.

– Tilliten grundas tidigt i våra liv och är nästan som en del av vår personlighet. Det vi kallar för den generella tilliten, som man känner till folk i allmänhet, är en väldigt seg värdering som inte tycks påverkas på något dramatiskt sätt av händelser i vår egen samtid, säger han.

Därmed inte sagt att tilliten i samhället kommer att förbli hög, påpekar Lars Trägårdh. På en del håll har den helt klart redan naggats i kanterna. Tillitsbarometern visar till exempel på en stor variation inom Sverige. I Sorsele tycker 79 procent att man kan lita på de flesta andra människor, medan motsvarande siffra för Katrineholm bara är 47 procent. Även skillnaderna mellan olika samhällsgrupper är påtagliga, där personer som har mindre tillgång till pengar generellt sett har lägre tillit.

Ålder spelar också roll. Yngre tenderar att ha lägre tillit, det är inget nytt. Däremot verkar vi befinna oss på ett sluttande plan.

– Om man jämför de yngre i dag med yngre tidigare kan man se en negativ trend. Det är naturligt att de har lägre tillit än de äldre, men inte att de har lägre tillit jämfört med tidigare generationers unga. Det är ett orosmoment, för de yngre är ju vår framtid, säger Lars Trägårdh.

En annan tendens han tycker att vi bör hålla ögonen på är det tilltagande välfärdsfusket, med ökande svinn och bedrägerier inom bland annat föreningsvärlden och bidragssystemet.

– Fusk och välfärdsbrott slår mot hjärtat av det svenska samhällskontraktet, ännu mer än låt oss säga gängkriminalitet som ur en aspekt bara rör en liten grupp i samhället. Frågan är om vi kommer att kunna stävja detta på ett sätt som bibehåller vårt förtroende för våra gemensamma institutioner.

Lars Trägårdh vill ändå inte sträcka sig till att vi har en tillitskris. Risken med att alarmistiskt blåsa upp de oroande tendenserna till en ”kris” är att det blir en självuppfyllande profetia, menar han. Om vi förmedlar bilden av ett mindre tryggt samhälle till våra barn, är risken att vi skapar en ny generation som har lägre tillit.

– Det här är en fråga som vi kommer att vilja hålla uppsikt över forskningsmässigt framöver, säger han.

Andreas Bergh, nationalekonom och välfärdsforskare vid Lunds universitet, är inne på samma spår. Om bilden av att tilliten minskar upprepas tillräckligt ofta, kommer folk att börja tro att det finns goda skäl till att det är så, menar han.

Och det vore inte bra. Graden av tillit i ett samhälle spelar nämligen stor roll för hur det fungerar, såväl demokratiskt som socialt. Tilliten märks i det till synes enkla, som att vi vågar gå ut, ta med oss värdesaker och kanske till och med ber en främling att ha koll på dem medan vi köper oss en kopp kaffe. Tilliten är också avgörande för samhällsekonomin.

– Om man är misstänksam och tror att man kommer att bli lurad är man mindre benägen att handla med andra människor. Det innebär att transaktioner som båda parter skulle vinna på kanske inte blir av. Eller så måste man lägga resurser på att skriva kontrakt och dra in jurister. Alla ekonomiska transaktioner, såväl små som stora, går smidigare om människor litar på varandra.

Ett bekymrande faktum är, enligt Andreas Bergh, att tilliten till polisen har minskat. Det skulle man behöva fokusera på nu, tycker han.

– För att undvika en generell tillitskris måste vi hantera de specifika problem vi har med rättssystem och polis, lag och ordning.

Nyligen bedrevs en desinformationskampanj som påstod att svensk socialtjänst systematiskt omhändertar muslimska barn utan rättsligt stöd. En rapport från Försvarshögskolan slog sedan fast att kampanjen kunde få så stor spridning just på grund av en bristande tillit i samhället.

– Det här är ett bra exempel på något vi faktiskt ska vara oroliga för. Problemet kopplas ofta till invandring, och det stämmer att många invandrargrupper i Sverige kommer från länder med sämre fungerande samhällsinstitutioner, där man inte i samma utsträckning kan lita på de offentliga förvaltningarna. Det är en gigantisk utmaning för de berörda institutionerna i Sverige att vinna de nya svenskarnas tillit och förtroende.

Än så länge är Andreas Bergh emellertid inte särskilt orolig för tilliten i samhället generellt. Någon kris är det inte tal om, betonar han. Gissningsvis minskar tilliten till Riksbanken i detta nu, eftersom räntehöjningarna irriterar många svenska hushåll. Förmodligen kommer den sedan att repa sig igen. Tilliten till institutioner som riksdag, regering och EU brukar nämligen gå upp och ner på basis av hur de beter sig, förklarar han. Samma sak gäller banker, sjukförsäkring och polis.

– Det tycker jag är sunt. Det vore mer oroväckande om det inte gick att se något samband. Ett tag hade vi minskad tillit till Försäkringskassan och socialförsäkringarna, men nu har de ryckt upp sig eftersom de tog det som en signal på att de behövde agera på ett annat sätt.