Fuad Ganibegovic är myndighetschef vid socialförvaltningen i Salem. Han berättar om tidigare erfarenheter från andra kommuner, där han har arbetat som handläggare, gruppledare och chef.
– Det har alltid varit samma princip: det finns begränsade resurser hos socialtjänsten, vilket gör att bemanningen på enheterna är på gränsen. Utgångspunkten är att ha precis så många anställda som ärendemängden kräver.
Problemet är bara att en sådan budget utgår från att alla anställda är på plats hela året, utan frånvaro. Och så ser det aldrig ut i verkligheten, konstaterar Fuad Ganibegovic. På socialtjänsten i Salem är det dessutom många unga som jobbar. De flesta är runt trettio – den ålder då många testar nya jobb, blir gravida eller kanske flyttar för att bilda familj.
Läs också ›› Kommunerna som betalar mest för konsulter i socialtjansten
Från sina egna upplevelser, och genom att tala med andra, har han räknat ut att det normalt finnas ett bortfall i personalen på ungefär fem till tio procent över ett år.
– Jag brukar fråga mina kollegor i andra kommuner: ”Hur mycket sjukfrånvaro och uppsägningar har ni som skapar glapp?” Det är ju ingen som har noll sjukfrånvaro och noll uppsägningar. Alla har närmare tio procent, kanske ännu mer. Då blir det sårbart att inte ha några marginaler för det realistiska bortfallet.
Också i Salem har man tidigare haft konsultkostnader på flera miljoner, vilket har gjort att man har gått back. Men under de senaste tre åren har man alltså gått emot trenden med socionomkonsulter och i stället valt att ha en ”överbemanning” inom socialtjänsten, med en viss marginal.
– När livet händer så har vi täckning för det. Det handlar alltså inte om att jag går över budgeten – vi klarar den med god marginal – utan att jag räknar med bortfallet.
Efter de här åren utan konsulter kan Fuad Ganibegovic visa att modellen faktiskt är ekonomisk, det har lönat sig att ha marginal för personalbortfall.
– Vi undviker att hamna i ett läge där vi löper risk att behöva betala 130 000 för en konsulthandläggare. En del kommuner som jag talar med har haft en konsult på plats varje år de senaste tre åren. Hade de i stället anställt en person ”för mycket” hade det sparat dem nästan 1,5 miljoner under de här tre åren. Det blir lite dumsnålt: man får betala dyrt för att inte ha några marginaler.
Vad får du för reaktioner från politiker?
– Politikerna är nöjda över att vi klarar budgeten och att invånarna är nöjda. Och när vi har den här marginalen har vi också nöjd personal, som inte slutar så ofta. Bortfallet som vi har är nog lägre än hos andra, och detta ger oss goda förutsättningar att undvika situationer där en person behöver jobba för två.
Finns några nackdelar med den här modellen?
– Nej, jag ser inga nackdelar, men det gäller att ha en ordentlig struktur för budget och personalplanering.
Fuad Ganibegovic vill inte låta för kaxig, säger han. Han vet att inte är enkelt att balansera budgeten när resurserna tryter.
– En del kommuner kan vara lite mer fyrkantiga än andra i det att chefer inte riktigt får utrymme att själva styra det här sakerna.
