1 av 10 inte behörig

Lagkravet från 2014 innebär att alla socialsekreterare som hanterar insatser rörande barn och unga ska vara behöriga. Syftet är att öka rättssäkerheten och kvaliteten i insatserna. I nuläget gäller det vid nyrekryteringar, men senast år 2019 ska det gälla alla.

Som behörighet räknas socionomexamen eller annan relevant examen. Majoriteten av de socialsekreterare som inte anses vara behöriga är utbildade inom till exempel beteendevetenskap, sociologi och missbrukarvård. 10 procent av de obehöriga har en ej avslutad socionomexamen och 2 procent har ingen högskoleutbildning alls.   

En uppföljning från Socialstyrelsen visar att de regionala skillnaderna i dag är stora. 135 av de 263 kommuner och stadsdelar som deltagit i uppföljningen har inga obehöriga socialsekreterare alls. Men 36 av kommunerna som svarat har mellan 25 och 75 procent obehörig personal. På länsnivå har Södermanland, Kalmar och Västmanland flest obehöriga, en av fyra saknar behörighet i Södermanland. 

Socialstyrelsens rapport visar också att kommunerna är positiva till behörighetskravet. Många ser det som ett sätt att öka statusen för yrket och minska risken för brister i handläggningen. Men många kommuner upplever också att det finns hinder för att uppfylla kravet, som svårigheter med rekrytering och otydligheter kring hur validering och komplettering av utbildning ska gå till.

– Att uppfylla föreskriftens krav på behörighet genom ”annan relevant examen” har visat sig vara svårt. Socialstyrelsen ska därför ha en dialog med lärosätena, och eventuellt se över om föreskrifterna behöver anpassas för att uppfylla lagstiftningens intentioner, säger utredaren Åsa Borén i ett pressmeddelande.

På grund av de svårigheter som kommunerna lyft fram vill Socialstyrelsen, om möjligt, förlänga övergångsperioden till juni 2020. Men det kräver att övergångsbestämmelserna i socialtjänstlagen ändras.

Text: Sally Henriksson

Läs mer:
”Flyktingbarn måste möta personal med akademisk examen”
Uppfostra din robot