Prisas för uppsats om terroristlagar

– Det känns jätteroligt att bli uppmärksammad, särskilt eftersom jag lagt ner så mycket tid på arbetet. Det är fint att se att det märks, säger Katrin Sjödén.

I sin uppsats Säkerhet kontra demokratiska fri- och rättigheter har hon studerat hur språk och retorik påverkar opinionen. Hon har särskilt undersökt hur olika sätt att ”rama in” den svenska terroristlagstiftningen – som antingen en fråga om trygghet eller en fråga om frihet – påverkar människors uppfattning om den.

– I Sverige har diskussionen kring den nya terroristlagen ofta handlat om säkerhet, medan de begränsningar den innebär för de demokratiska fri- och rättigheterna fått betydligt mindre utrymme.

För att testa hur inramningen påverkar genomförde hon ett experiment med fyra grupper. Tre av grupperna fick läsa korta texter som betonade antingen säkerhetsaspekter, frihetsaspekter eller båda perspektiven samtidigt – medan den fjärde gruppen, en kontrollgrupp, inte fick läsa någon text alls.

Resultaten är tydligt: de som läste om säkerhet blev mer positiva till lagen, medan de som mötte en frihetsinramning blev mer kritiska. Gruppen som fick båda perspektiven blev också mer skeptisk än kontrollgruppen.

– Att kontrollgruppen var mer positiv än de som fick båda ramarna beror nog på att säkerhetsperspektivet redan dominerat i medierna. Man kan säga att de redan hade fått en ”ram” innan experimentet, säger hon.

Varför valde du det här ämnet?

– Jag har alltid tyckt att det är väldigt intressant med politisk psykologi – alltså hur människor påverkas av hur saker formuleras, och varför vi håller med om vissa argument men inte andra.

Just nu läser Katrin Sjödén masterprogrammet i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Snart är det dags för en masteruppsats.

Har du några idéer?

– Nja, inte ännu. Men jag tycker att balansen mellan säkerhet och frihet är ett väldigt intressant fenomen, särskilt i den oroliga tid vi lever i. Det är svårt att säga vad som är rätt och fel.

Och vad vill du göra i framtiden?

– Jag har många idéer! Jag skulle gärna arbeta med forskningspolitik. En annan tanke är att doktorera. Vi får se vart det leder.

Priset delas ut av Akademikerförbundet SSR och Politicesstudenternas Riksförbund, och består av 10 000 kronor. Andraplatsen gick till Jonatan Widmark med uppsatsen Byråkrati, marknad eller profession? En idéanalys av styrningsideal i svensk skola över tid, och tredjeplatsen till Amanda Roeck Hansen med Demokratins väktare. En beskrivande fallstudie om Europaparlamentets hantering av Ungerns demokratiska tillbakagång under mandatperioden 2019–2024.