”Mycket pengar och mycket lidande”

– Det handlar om mycket pengar, men också mycket lidande. Problemen blir generellt sett allvarligare ju längre tid det går, så det är väldigt viktigt att man får hjälp snabbt. Det finns undersökningar som visar att individer som genomgått skuldsanering fortfarande mår dåligt en lång tid efter, säger Jimmy Hollén revisionsdirektör på Riksrevisionen. 

Gruppen svårt skuldsatta har ökat med över 3 000 personer under de senaste fem åren och ligger nu på omkring 28 000 individer, visar en ny rapport från Riksrevisionen. Allt fler söker också skuldsanering, vilket man kan få om skulderna är så stora att personen inte förväntas kunna betala tillbaka dem inom en överskådlig tid. 2014 inkom 10 084 ansökningar till Kronofogdemyndigheten. Det är det högsta antalet sedan skuldsaneringslagen infördes i början av nittiotalet.

Brister i systemet

I takt med att antalet ansökningar skjutit i höjden har skuldsaneringsverksamheten byggts ut, skuldsaneringslagen har uppdaterats och fler beviljas i dag skuldsanering. Men Riksrevisionens granskning visar på brister i systemet. Vilket stöd man kan få och hur länge man får vänta på hjälp skiljer sig stort från kommun till kommun, är ett av de problemen man länge försökt åtgärda. Så många som 20 procent av kommunerna når inte upp till Konsumentverkets rekommendation om en väntetid på högst fyra veckor.

Mullsjö är den kommun som lägger mest tid på budget- och skuldrådgivning, enligt Konsumentverkets senaste rapport: 11,4 minuter per invånare och år eller 26 timmar per vecka på drygt 7 100 invånare. Någon väntetid finns knappt. Men det har inte alltid varit så, berättar Maria Stålberg, budget- och skuldrådgivare i kommunen, och medlem i Akademikerförbundet SSR.

– Tills för några år sedan köpte vi in tjänsten från grannkommunen, vilket innebar att väntetiderna var väldigt långa. Då låg vi i andra ändan av det här spektrat. Efter att varje år ha fått svara på frågor om varför vi hade så lång väntetid valde kommunen att satsa, säger Maria Stålberg.

Högar av oöppnade inkassobrev

Hon jobbar idag med både rådgivning, skuldsanering och förebyggande arbete. Hennes klienter är allt mellan 20 och 70 år gamla och har olika bakgrunder. Det de har gemensamt är att de ofta våndats länge innan de väl söker hjälp.

– Det kan handla om separationer, arbetslöshet eller sjukdom som får ekonomin att förändras. När man är mitt i en kris finns det inte alltid ork att ställa om ekonomin samtidigt. I stället drygar man ut sin inkomst med avbetalningar, krediter och blankolån. Och när det väl går överstyr kan det gå fort, säger hon.

Hennes jobb är att ”bena ut situationen”, förklarar hon. Hon går igenom kassar av oöppnade inkassobrev, som i ångesten gömts undan. I värsta fall har breven slängts och Maria Stålberg får ringa upp inkassobolag och Kronofogdemyndigheten för att få en bild av skulderna. I vissa fall handlar det inte om så mycket pengar som personerna tror och Maria Stålberg kan hjälpa till med att lägga upp en betalningsplan.

Ibland behövs dock en skuldsanering hos Kronofogden. Personen får då fem år på sig att betala av så mycket som möjligt av skulderna och efter det avskrivs de. Målet är att kunna hjälpa de skuldsatta tillbaka till ett normalt liv igen.

Psykisk påfrestning

För överskuldsättningen har ett högt pris – både för individen och för samhället, understryker Riksrevisionen. Forskning visar att överskuldsatta personer lever med en stor psykisk påfrestning, vilket kan öka risken för depression, ångest, självmord och hjärt- och kärlsjukdomar. Överskuldsatta individer är överrepresenterade inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Även om det är svårt att precisera vad som är orsak och verkan står det klart att det finns en tydlig koppling mellan skuldsättning och ohälsa, konstaterar rapportförfattarna.

I reda pengar räknar myndigheten med drygt sex miljarder i produktionsbortfall och kostnader inom sjukvården. Då utgår man ändå ifrån en snäv definition av begreppet överskuldsättning som bara omfattar de personer som sannolikt skulle beviljas skuldsanering om de ansöker.

Men det finns ingen gemensam definition för vad det innebär att vara överskuldsatt. Och det kan handla om betydligt fler, menar docent Richard Ahlström vid Malmö högskola, som också är ordförande i Kronofogdens Vetenskapliga Råd. Han räknar på mellan 400 000 och 600 000 överskuldsatta personer med en sammanlagd skuld på drygt 90 miljarder kronor och en årlig samhällskostnad på över 200 miljarder. Bara 45 procent av de hårt skuldsatta är i arbete, säger Richard Ahlström till Dagens Nyheter. Resten är sjukskrivna eller på annat sätt borta från produktionen.

Förslag på åtgärder i höst

Få kommuner jobbar i dag aktivt med att förebygga skuldsättning – en del av budget- och skuldrådgivarnas uppdrag. Många vill inte heller marknadsföra rådgivningstjänsterna eftersom de inte upplever sig ha tillräckliga resurser för att möta efterfrågan, berättar Jimmy Hollén. Taket är också nått för vad Kronofogdemyndigheten kan klara av, fortsätter han. Så när antalet skuldsatta fortsätter att öka blir väntetiderna bara längre.

– Man behöver satsa mer på detta än vad som görs i dag. Det finns mycket lite statistik på effekter av både problem och lösningar, vilket kan göra det svårt att utforma åtgärder, säger han.

Redan i dag jobbar Kronofogdemyndigheten med att identifiera personer i riskzonen och informera om hjälp och stöd. Men Riksrevisionen hoppas på mer från regeringen, som i höst ska presentera förslag på nya åtgärder som kan minska skuldsättningen och ge fler människor tillgång till hjälp. På önskelistan står bland annat utökad kapacitet hos Kronofogden och tydligare regelverk och mål för både det kommunala arbetet och den statliga tillsynen. 

Ylva Mossing