– Ja, vi ville ha minimilöner. Vi vet att våra nordiska vänner inte stödde förslaget. Inte ens våra tyska vänner ville ha dem, men de ändrade sig. Det var ett progressivt beslut av tyskarna, säger Csaba Csóti.
Han är ordförande i SZEF, Fackföreningarnas samarbetsforum som är en paraplyorganisation för fackföreningar som organiserar offentliganställda i Ungern. Fackföreningsrörelsen är svag och har blivit allt svagare under Viktor Orbáns regering. Endast cirka 200 000 personer av 5 miljoner anställda är medlem i ett fackförbund. 45 000 av dem är med i de offentliganställdas fackförbund.
Företrädarna tar emot på organisationens kontor som utgörs av en trång lägenhet i ett bostadshus längs en av Budapests mest trafikerade gator.
Csaba Csóti, ordförande för Fackföreningarnas samarbetsforum i Ungern. Foto: Annika Clemens
Att den ungerska regeringen blir bunden till minimilön av ett EU-direktiv betyder mycket för fackföreningarna. För generellt har de lite inflytande och lite att säga till om, berättar Csaba Csóti.
– Direktivet innebär en extern hjälp för oss att höja ungerska löner.
Fidesz-regeringen har haft en negativ inverkan på fackföreningsrörelsen, som har försvagats de senaste tio åren. Särskilt fackföreningar i offentlig sektor. I förhandlingarna om EU-direktivet om minimilöner har facken i privat sektor deltagit, men inte de i offentlig sektor.
– Vi får inte delta i förhandlingar om minimilön, bara den privata sektorn är inbjuden.
I Sverige är fackföreningar, Svenskt Näringsliv och regeringen överens i sin kritik mot EU-direktivet om minimilöner. De befarar att politiskt beslutade minimilöner skadar den svenska modellen där arbetsmarknadens parter förhandlar och kommer överens om villkor och löner. Detta är bakgrunden till att Sverige, tillsammans med sina nordiska grannar har framfört skarpa protester mot förslaget. Det landade i något av en kompromiss. EU-direktivet drevs igenom, men med möjlighet till undantag för de länder med fungerande kollektivavtalsmodell. Men det gjorde inte de svenska parterna nöjda. Farhågorna finns kvar om en försvagning av den svenska modellen, särskilt om någon skulle driva frågan i domstol.
Det här direktivet är en skugga av det ursprungliga förslaget. Argumenten var att de nordiska länderna var emot det.
Csaba Csóti
Inte heller de ungerska fackföreningsrepresentanterna blev nöjda.
– Det här direktivet är en skugga av det ursprungliga förslaget. Argumenten var att de nordiska länderna var emot det, säger Csaba Csóti.
– Vi vet att våra nordiska vänner inte stödde det ursprungliga förslaget. Inte ens våra tyska vänner gjorde det till en början, men de ändrade sig i solidaritet med oss. Vi är glada att tyskarna och österrikarna röstade med oss.
Viktoria Szücs från SZEF, är föräldraledig och deltar i intervjun via länk.
Hans kollega, Viktoria Szücs som deltar i mötet via videolänk, har förståelse för de nordiska ländernas agerande.
– Jag kan förstå dem. De har ett mer utvecklat system för förhandlingar. Vi avundas er.
Hon har själv varit drivande i förhandlingarna med den ungerska regeringen om EU:s direktiv om föräldraledighet, men mött hårt motstånd. Direktivet har varit på plats i flera år utan att regeringen har gjort något, berättar hon.
– Två år gick för att implementera föräldraledighetsdirektivet, utan att regeringen gjorde någonting. Regeringen började jobba efter deadline, säger hon.
– Det borde vara självklart att hålla ordentliga förhandlingar med oss om direktivet om minimilön.
När det gäller minimilönerna hade ett kraftfullt direktiv från EU varit till hjälp för fackföreningarna som nu förväntar sig en liknande process som den med föräldraledighetsdirektivet. De säger sig också ha förståelse för svårigheter som har uppstått i Sverige.
– Jag är inte besviken, vi har pratat med svenska kollegor och det blev tydligt att det nordiska systemet också är känsligt. Vi har olika problem, men det står klart att politiskt skifte till höger är farligt, säger Csaba Csóti.
I dag satsar de stort på utbildning om fackliga frågor för att de unga ska engagera sig.
– De senaste tio åren har vi haft ett tydligt negativt genomslag på våra fackföreningar. Vi har inte haft möjlighet att återgå till en situation med kollektivavtal sedan dess. Nu försöker vi medvetandegöra genom utbildning. Utan det kan vi inte få tillbaka våra rättigheter och kollektivavtal.
SZEF:s kansli håller till på en av Budapests mest trafikerade gator, i ett vanligt bostadshus. Det finns inga tecken på att en facklig organisation finns där från gatan. Foto: Annika Clemens
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
Senaste nytt
Läs även
KRÖNIKA
Fattiga röstar för mat på tallriken
En klassisk fråga i valtider är: har du fått det bät...
REPORTAGE
De möter de allra fattigaste
Sveriges fattigaste stadsdel ligger i Kristianstad. ...
