”Arbetsmiljöfrågor har ofta låg prioritet – det får allvarliga konsekvenser”

Var tionde anställd upplever att arbetsbelastningen alltid är för hög, enligt Arbetsmiljöverkets senaste fokusrapport. Det motsvarar ungefär 630 700 personer. Bland dessa uppger mer än hälften att de sällan eller aldrig får tillräcklig återhämtning genom raster eller pauser. Många vittnar också om bristande stöd i frågor som rör prioriteringar och relationer på arbetsplatsen.

Läs också: Arbetsmiljöverket larmar – Jobbstress kan leda till för tidig död

Konsekvenserna är tydliga: åtta av tio känner sig ofta mentalt utmattade och närmare sju av tio är fysiskt uttröttade.

Arbetsmiljöverkets beräkningar visar att för hög arbetsbelastning kan leda till att uppemot 800 personer dör i förtid varje år – och utan åtgärder riskerar siffran att öka.

– Första gången jag hörde den här siffran var jag inte helt beredd på att det såg ut som det gör. Det är hisnande. Att siffran ökar år efter år är något man måste ha med sig, säger Lars Lööw, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Hur allvarligt är det här?

– Att så många ska behöva dö på grund av jobbet är jätteallvarligt. Det är också allvarligt att samhället vetat om detta i många år utan att vi riktigt har lyckats hitta några lösningar eller verktyg för att angripa det här problemet. Det görs mycket arbete, men det ger inte önskad effekt.

Under åren 2022–2024 inspekterades 437 arbetsplatser inom sjukvården. Tre av fyra prickades, och den mest genomgående bristen handlade om ohälsosam arbetsbelastning – en obalans mellan krav och resurser.

– Det här bekräftas av kunskapsunderlag som kommit in under hösten, där forskare tittat bredare på offentlig sektor och med huvudinriktning på vården. När det gäller hög arbetsbelastning ser vi en negativ förändring i stort, och trots att de strukturella problemen länge påvisats för arbetsgivarna inom välfärden ser vi inget trendbrott.

Forskning som gjorts på uppdrag av Arbetsmiljöverket visar att ett av hindren är att många arbetsgivare ser arbetsmiljöarbetet som något som läggs på det ordinarie arbetet. Det prioriteras inte lika högt som andra frågor, utan blir ofta något som bockas av när man är klar med det andra, om man hinner.

– Det stora flertalet vill göra rätt, det är extremt få arbetsgivare som inte vill ha en god arbetsmiljö. Men det finns självklart fler drivkrafter: man ska sälja, producera, vara lönsam. Produktivitet och ekonomiska mål prioriteras, och upplevelsen blir ofta att arbetsmiljöfrågor blir en pålaga i stället för en hjälp att lösa uppgiften.

Vad blir konsekvenserna av en sådan prioritering?

– Den värsta konsekvensen är så klart att folk blir sjuka och dör av jobbet. Men det blir också affärsmässiga konsekvenser. Mår folk inte bra på jobbet presterar de sämre, och det är mer troligt att de lämnar eller blir sjukskrivna, vilket kostar mycket pengar. Välfärdens utmaningar med kompetensförsörjning hänger på att människor stannar kvar i sina yrken och att de kan arbeta till pensionsåldern. Att bygga ett bra arbetsgivarevarumärke handlar om att satsa på arbetsmiljön och därmed locka kompetent personal – och behålla de befintliga.

800 dör av stress på jobbet varje år – varför pratas det inte mer om det?

– Jag tror att det är svårt att se sambanden, det blir lite abstrakt. Till exempel att det här prioriteringsbeslutet för två år sedan ledde till ökade sjukskrivningar på de här enheterna. Det finns oftast inte en direkt koppling, jämfört med en arbetsplatsolycka i till exempel industrin där det är en konkret händelse som utgjorde incidenten.

Vad behöver göras?

– Det kan uppfattas som att vi förväntar oss att man ska göra ännu mer, men jag tror snarare att arbetsmiljöarbetet måste göras smartare och på rätt nivå. Beslut och strategier som rör arbetsmiljön måste fattas av ledningen och implementeras på alla nivåer på arbetsplatsen. Cheferna måste känna ägandeskap och få stöd av högsta ledningen att genomföra åtgärder kopplat till arbetsmiljön.

Lars Lööw framhåller att Arbetsmiljöverket har ett viktigt uppdrag att utbilda och bidra till att öka medvetenheten kring vilka konsekvenser en ohälsosam arbetsbelastning kan leda till.

– Ofta läggs fokus på individen i stället för att försöka komma till rätta med organisatoriska och strukturella problem. Vi har ett ansvar att hjälpa arbetsgivare att förstå kopplingen mellan bristande arbetsmiljöarbete och ohälsa. Att närmare 800 dör i förtid på grund av jobbet är en effekt som blir om man inte tar det på allvar. Det försöker vi göra tydligt, och där har även forskningen en viktig roll.

Arbetsmiljöverket har varit ute i landet och träffat fack och arbetsgivare för att sprida kunskap och lyssna in vilka möjligheter och utmaningar parterna ser när det gäller arbetsmiljöarbete.

– Det handlar nästan mest om att lyssna på vad de tycker är viktigt, men också att beskriva kunskapsläget och vilka effekter arbete med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan få. Det är viktigt att vi sätter oss tillsammans och pratar, inte bara om vad som är fel, utan också diskutera idéer för hur vi ska jobba framåt. Samarbetet med parterna är jätteviktigt, och något som behöver fördjupas.

Kan man säga att arbetsgivarna inte gör sitt jobb, givet hur det ser ut?

– Det yttersta ansvaret för arbetsmiljön ligger på arbetsgivare, så det är ju absolut en grund, om man tittar på statistiken, för att påstå att de inte gör sitt jobb riktigt. Fast jag tycker det är bättre att säga så här: många har inte riktigt förstått att systematiskt arbetsmiljöarbete är en tillgång för att lösa sin huvuduppgift – inte en belastning.

Saknar du något från politiken?

– Jag tycker man bör ta med komplexiteten när det gäller arbetsmiljöarbete. Flera politikområden behöver vara med och lösa utmaningen. Till exempel inspekterar Arbetsmiljöverket utifrån arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv, Ivo inspekterar utifrån patientperspektivet. Det leder ibland till olika slutsatser och olika resultat. Det kan uppstå konflikter däremellan och det landar då på arbetsgivaren att lösa den konflikten.

– Från statens sida måste man se till att vi på bästa möjliga sätt kan synkronisera våra system, tillsyn och vårt arbete för att det ska bli så enkelt som möjligt för arbetsgivarna att göra rätt.