– Sveriges socialsekreterare har länge längtat efter en förnyad socialtjänstlag, sade Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR, som var med när socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) presenterade regeringens förslag till nya lag på en pressträff i Rosenbad.
– Äntligen har politiken lyssnat på professionen.
Och ”äntligen” var ett ord som hördes flera gånger i samband med pressträffen då förslaget om en ny, hållbar, socialtjänstlag presenterades.
– Det här är en stor dag, sade socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.
Det har länge talats om att dagens socialtjänstlag med drygt 40 år på nacken behöver moderniseras. Och på tisdagen presenterades alltså det förslag som först ska till Lagrådet och därefter vidare till riksdagen för beslut. Om ett år, den 1 juli 2025, ska den träda i kraft, föreslår regeringen.
– Våra socialsekreterare förtjänar bättre förutsättningar och bättre verktyg, sade Camilla Waltersson Grönvall.
Enligt den nya lagen ska socialtjänsten arbeta mer förebyggande och fånga upp behov innan de blivit stora. Socialtjänsten ska bli lättare att nå och den ska kunna erbjuda fler insatser som undantas från biståndsbedömning. Verksamheten ska också utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet och lagen ska anpassas till barnkonventionen, förklarade socialtjänstministern under pressträffen.
Fyra nya mål införs i lagen. Socialtjänsten ska:
- Främja människornas jämställda levnadsvillkor.
- Inriktas på att enskilda får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.
- Arbeta förebyggande.
- Vara lättillgänglig.
Hör förbundsordförande Heike Erkers kommentarer till lagen här ››
Förslaget till den nya socialtjänstlagen, som alltså inte har presenterats i sin helhet än, utan först på torsdag då den skickas till Lagrådet, vilar på tre huvudben:
- Det förebyggande arbetet blir ett måste för kommunerna och kan inte väljas bort
- Verksamheten ska utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet.
- Insatser ska kunna ges utan behovsprövning.
Ambitionen är att fler personer ska kunna få rätt stöd från socialtjänsten och att insatser ska ges i ett tidigt skede. Och med dessa förändringar ska förutsättningarna för socialsekreterare att göra ett bra arbete stärkas. Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, har tagit del av förslaget och tror att förutsättningarna finns.
– Absolut. Framför allt när det gäller att kunna ge insatser utan individuell behovsprövning. Det gör att man inte behöver utreda för varje liten insats. Och det innebär sannolikt att det kommer att bli mer tid och resurser till det egentliga sociala arbetet.
Den nya lagen kommer att innebära stora förändringar för det sociala arbetet, konstaterar Monica Engström, socialrättsjurist på förbundet, och även huvudsekreterare i regeringens utredning ”Framtidens socialtjänst”.
– Nu ska socialtjänsten flippa och erbjuda insatser tidigt.
Med dagens krav på utredning i varje steg har det skapats ett förhållningssätt inom socialtjänsten som gör att man håller emot och överväger länge innan insatser sätts in.
– Nu ska man så tidigt som möjligt säga ja till insatser, säger Monica Engström.
Framför allt är det politiken och kommunledningen som måste ställa om, säger Fredrik Hjulström. Den nya lagen ställer krav på löpande uppföljning av verksamheten.
– I många kommuner har man haft ekonomistyrning och uppföljning sedan Hedenös tid. Men när det gäller frågor om socialtjänsten, hur många insatser som ges, hur många utredningar som görs och i vilken utsträckning kommuninvånarna har fått hjälp, så har vi ingen aning. Nu tas första steget på nationell nivå att ta tag i det och försöka svara på de frågorna.
Med den nya lagen ska socialtjänstens insatser bygga på kunskap. Rätt insatser ska göras i rätt tid och de insatser som inte har effekt ska helt enkelt inte göras.
– Politikernas stora utmaning blir att lyfta blicken för att kunna ge tidiga insatser. De behöver ta reda på vilka förebyggande insatser som krävs i kommunen och vilka insatser kommunen tjänar på att ha utan behovsprövning, säger Monica Engström.
En stor omställning för landets kommuner alltså. Och för att kunna genomföra den har regeringen skjutit till 8 miljarder kronor till kommunerna under fem år. Men det är inte tillräckligt, enligt Akademikerförbundet SSR.
– Det är en bra start, men jag tror att det behövs mer, säger förbundsordförande Heike Erkers.
Förbundet saknar även förslag om ändrad beslutsordning och en ny utredning som ser över det faktum att politiker fortfarande fattar beslut i socialtjänstens ärenden.
– Den nya lagen stärker professionens ställning. Där behöver politiken lyssna och se till att den kunskapen tas tillvara. Även på samhällsplaneringsnivå, säger Monica Engström.
Ur förslaget till ny socialtjänstlag:
- Socialtjänsten får möjlighet att tillhandahålla vissa insatser för personliga behov utan individuell behovsprövning.
- Insatser ska kunna ges till barn 15–18 år även utan vårdnadshavarens samtycke.
- Den som utför insatser ska informera om möjligheten att ansöka om behovsprövade insatser.
- Verksamheten ska vara av god kvalitet och bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.
- Socialtjänsten ska systematiskt och fortlöpande följa upp, utveckla och säkra kvaliteten.
- Lagen är anpassad till barnkonventionen.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.