8 november, 2022

Få arbetsmarknadspolitiska satsningar i nya budgeten

POLITIK I dag, tisdag, presenterade regeringen sin nya budget som präglas av ett åtstramande på många områden. Den högre nivån bibehålls i a-kassan – men kommunerna får ett långt lägre tillskott än vad SKR menar behövs.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar budgetpropositionen för 2023.

Regeringen lägger fram en återhållsam budget med ambitionen att nå överskottsmålet 2023. Att man inte satsar mer när Sverige väntas gå in i en lågkonjunktur motiveras med att man inte vill förvärra inflationen. Här är några av budgetposterna:

  • En förstärkning med 6 miljarder i generella statsbidrag till kommuner och regioner årligen, samt cirka 6 miljarder kronor i riktade statsbidrag för att bland annat skapa fler vårdplatser, beta av vårdköerna samt stärka förlossningsvården och kvinnors hälsa. Dock har Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, bedömt att det behövs ett tillskott på 20–30 miljarder kronor under 2023 för att inte behöva skära ned i förhållande till behoven.
  • A-kassan behålls i den högre nivån på 5,8 miljarder kronor som har gällt under pandemin, och bedöms öka något kommande två år.
  • 2,25 miljarder till polis och rättsväsende, främst till polisen och förebyggande insatser. Exempel på förebyggande insatser är föräldrastödsprogram, idrottslyft i utsatta områden samt temporär subvention för LVU-placeringar (löper ut 2024).
  • Anslaget till Arbetsförmedlingen för anställda och lokaler minskar med runt 300 miljoner kronor.
  • Anslaget för aktiva arbetsmarknadsåtgärder minskar med 2,2 miljarder kronor.
  • 450 miljoner kronor läggs på fler praktikplatser och fler platser på yrkesvux.
  • 7,3 miljarder kronor sparas in på biståndet.

Akademikerförbundet SSR är positiva till att a-kassan ligger kvar på den högre nivån för att säkerställa en trygghet vid arbetslöshet. Men övriga arbetsmarknadsåtgärder lyser dessvärre med sin frånvaro i budgeten, menar Heike Erkers ordförande Akademikerförbundet SSR.

– Det är förvånande med en så passiv arbetsmarknadspolitik när allt tyder på att vi får ökad arbetslöshet. Vi ser hur arbetsförmedlarna ska bli ännu färre vilket kommer innebära att de får ännu svårare att sätta in de insatser som behövs för att bryta långtidsarbetslösheten, säger hon i ett pressmeddelande.

Therese Johansson

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Larmet inifrån Arbetsförmedlingen: ”It-miljön skapar...

ARBETSMILJÖ Skyddsombuden har anmält brister i den dig...
26 april, 2024

Krönika: Det kan vara skadligt att vänja sig

KRÖNIKA Det är lätt att vänja sig, även vid sådant...
25 april, 2024

Låginkomsttagares vård kostar mer – trots att de lev...

FORSKNING Redan från 20-årsåldern har personer med l...
24 april, 2024

Debatt: 3 sätt att lösa kompetensbristen i EU

EU-VALET En europeisk talangpool är ett sätt att mö...
23 april, 2024


Läs även

Prognos: Bristen på präster och socionomer består

BEMANNING Socionomer, präster och diakoner kommer at...
28 mars, 2024

Jämlikhetsdata i arbetet mot rasism i arbetslivet

LIKABEHANDLING Panelsamtal om jämlikhetsdata och huruvida...
20 mars, 2024

Hög personalomsättning bland HR – ”Bekymmersam...

HR Personalomsättningen skenar bland HR-speci...
19 mars, 2024

Akademikerna lämnar kommunerna – här är personalomsä...

BEMANNING Hög personalomsättning utmanar välfärden o...
14 mars, 2024