Yusuf Aydin (KD): Kommunerna bör ta över förmedling av jobb

Hur ska arbetsmarknadspolitiken utformas för att klara välfärden, minska jobbstressen och få arbetslösa i jobb? Akademikern har tagit tempen på Kristdemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Yusuf Aydin.

Arbetslösheten bland akademiker har stigit. Vad vill du göra åt det?

– En viktig åtgärd är att förbättra matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare. Där har Arbetsförmedlingen misslyckats. Akademiker måste rustas för att vara redo att ta de jobb som finns, även på annan ort, och insatser för att stödja en sådan process måste till. Regeringen har nyligen infört lägre arbetsavgifter för unga, sådana åtgärder är viktiga för att det ska bli lättare att anställa fler och bli mer attraktivt att ta de jobb som erbjuds.

Hur ska vi klara välfärden när befolkningen blir allt äldre och andelen i arbetsför ålder minskar?

– Dels är det en uppgift för arbetsmarknadens parter att hitta lösningar som adresserar det här problemet. Dels behöver utbildningsväsendet ta sitt ansvar och skapa utbildningar som rustar människor för branscher och yrken där efterfrågan är stor, med extra fokus på alla de som står långt från arbetsmarknaden. Det handlar om allt från kommunala utbildningssatsningar, till renodlade yrkesutbildningar och folkhögskolor – vi behöver utbilda för att klara välfärden.

– Vi måste investera i människor som redan finns i Sverige. Att göra fler långtidsarbetslösa anställningsbara genom yrkesutbildningar är en viktig investering för att bryta utanförskap och stärka vår samhällsgemenskap.

– Flyttbidrag kan eventuellt vara en bra idé. Incitament för att flytta dit jobben finns är positivt, men exakt i vilken form måste utredas.

Hur ser du på att många med utländsk bakgrund inom äldreomsorgen tvingats sluta på grund av ändrade migrationsregler?

– Att ställa krav på en inkomst som ger förutsättningar att försörja sig är rimligt. Tidigare låg kravet på 13 000 i bruttolön, det är alldeles för lågt. Samtidigt tar vi nu hänsyn till bristyrkena. Regeringen har gett Migrationsverket i uppdrag att se över vilka branscher och yrken som ska undantas från det höjda inkomstkravet.

Är 90 procent av medianlönen (ca 33 390 kr) en bra nivå för lönekravet för arbetskraftsinvandrare?

– Ja, men med undantag för bristyrken för att säkra kompetensförsörjningen.

Cirka 800 personer beräknas dö i förtid varje år på grund av jobbstress. Vad vill du göra åt det?

– Vi tar Arbetsmiljöverkets rapport på stort allvar, den visar extra tydligt att vi måste jobba ännu tydligare med såväl den organisatoriska som den sociala arbetsmiljön. Främst behöver arbetsmarknadens parter vidta åtgärder, men det kan också krävas lagstiftning och andra nationella krav för att komma åt arbetsmiljöproblemen ute på arbetsplatserna.

Trots den höga arbetslösheten lämnade Arbetsförmedlingen tillbaka cirka 3,6 miljarder kronor till staten förra året. Är det ett problem?

– Vi menar att Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form inte fungerar. Myndigheten har inte klarat av att använda pengarna och inte fungerat väl i sitt huvuduppdrag. Strukturen behöver förändras så att kommunerna, som står närmare de arbetssökande, tar över ansvaret för matchningen. Det blir särskilt viktigt nu när kommunerna ska ansvara för aktivitetskrav och andra åtgärder kopplat till människor i långtidsarbetslöshet och utanförskap.

Arbetsmiljön på Arbetsförmedlingen har fått mycket kritik för detaljstyrning och kontroll av medarbetarna. Vad bör göras?

– Som jag konstaterat innan, Arbetsförmedlingen har stora problem med både styrning och att leverera på det uppdrag man har. Det här är ytterligare ett argument på att vi behöver ta ett större omtag.

Arbetsförmedlingen har öppnat för att myndigheten inte borde ansvara för den grupp som står längst från arbetsmarknaden. Har de rätt? Vem bör ta det ansvaret i stället?

– Vi menar att hela systemet bör göras om, och i och med det instämmer vi i slutsatsen. Kommunerna bör ansvara för matchning och jobbförmedling, med stöd av privata leverantörer som blir ett viktigt komplement för att skapa effektiva förmedlingsinsatser och stöd till de arbetssökande.

Privata arbetsförmedlare har dock fått kritik för att vara dyrare men inte bättre. Kommentar?

– Det har varit för öppet vilka man släppt in, man behöver jobba mer aktivt med krav och kontroller för att säkerställa kvalitet. Men vi tror att privata leverantörer kan vara ett viktigt komplement till det offentliga när man ska göra insatser för dem som står längst från arbetsmarknaden. Kommunerna kan inte göra allt själva.