Vill inspirera till mer forskning om arbetsmiljö för hbtqi-personer

HR-studenterna Erynn Wahlsten och Andreas Lundqvist har precis tagit examen vid Högskolan i Gävle med en kandidatuppsats som handlar om hur organisationer jobbar med arbetsmiljöfrågor rörande hbtqi-personer. Studien är gjord i samverkan med Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, som tidigare i år utsågs till strategisk myndighet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter av regeringen.

– Vi tog kontakt med Mynak för att höra vad de skulle behöva hjälp med. Då hade de nyligen lanserat sin guide som är inriktad mot arbetsgivare som jobbar med hbtqi- och arbetsmiljöfrågor, berättar Andreas Lundqvist.

Sedan tidigare finns flera studier som undersökt hur hbtqi-personer själva upplever sin arbetsmiljö, men väldigt få som tittar på hur organisationer och företag i en svensk kontext jobbar med dessa frågor.

HR-medarbetare intervjudades

I studien intervjuades elva respondenter med erfarenhet av hbtqi-insatser på organisatorisk nivå. Alla som medverkade hade flera års erfarenhet av HR-arbete med ansvar för mångfaldsfrågor och lika villkor. Majoriteten jobbade i offentlig sektor.

– Vi försökte komma ner så gott det gick i det praktiska: Hur ser arbetsmiljöarbetet ut, vad gör man för aktiva åtgärder, vad ägnar man sig åt för konkreta insatser, hur tänker man när man jobbar långsiktigt? säger Erynn Wahlsten.

De flesta pratade brett om rutiner och policys. De beskrev ett teoretiskt mångfaldsarbete som var solitt, systematiskt och strukturerat. Men när de fick frågor om faktiska exempel på insatser riktade mot just hbtqi-personer, eller om de hanterat några ärenden gällande exempelvis kränkande särbehandling gällande gruppen, fanns mindre att säga.

– Vi frågade: Känner du till några faktiska exempel som rör en hbtqi-person, något fall att berätta om? Vad betyder det att möta hbtqi-personer i er verksamhet och hur kan det se ut? Men det var en utmaning att verkligen få ta del av några konkreta exempel, säger Andreas Lundqvist.

Respondenterna misstänkte själva ett stort mörkertal – personer som kanske far illa på något sätt på sina arbetsplatser men som HR-avdelningarna har svårt att nå eller upptäcka.

Många döljer sin könsidentitet på jobbet

Deras misstankar eldas på av en rapport från FRA, EU:s referens- och kompetenscentrum som ska främja och skydda mänskliga rättigheter. Enligt rapporten, där man genomfört enkätintervjuer med över hundra tusen hbtqi-personer i Europa, döljer 45 procent alltid eller ofta sin sexuella läggning eller könsidentitet på arbetsplatsen. Motsvarande siffra för Sverige är 37 procent.

– Det är oroväckande höga siffror, säger Andreas Lundqvist.

Han och Erynn Wahlsten hoppas att resultaten från deras studie ska bidra till att överbrygga distansen mellan vad hbtqi-personer själva värdesätter och tycker är en bra arbetsmiljö – och organisationernas arbete för det samma. Organisationerna behöver få mer kunskap om vilka insatser som faktiskt fungerar i praktiken, menar de.

– Den förståelsen saknas i viss mån i dag, säger Andras Lundqvist.

– Vår önskan är att studien inspirerar till mer forskning i Sverige, och framförallt att man vågar anta nya perspektiv och undersöka olika aspekter inom hbtqi-området, säger Erynn Wahlsten.