14 februari, 2022

Vett och etikett på Zoom-mötet

ARBETSMILJÖ Att ha kameran lågt placerad under videomöten kan framstå som hotfullt. Det framgår av en ny studie från Göteborgs universitet och Stanford universitetet. 

Vett och etikett på zoom-mötet. Foto: Getty

Vett och etikett på Zoom-mötet.

Foto: Violeta Stoimenova/Getty

Har du för vana att titta bort från skärmen under videomöten? Gör inte det, det uppfattas nämligen som otrevligt. Du bör också undvika att placera kameran längre än ögonhöjd. Det framgår av en ny studie från Göteborgs universitet och Stanford universitet i USA.

– Om kameran är låg får du en mer hotfull position än när kameran är högre upp. Det här känner vi redan till från filmens värld, där kamerans position används för att förmedla olika budskap, berättar Géraldine Fauville, biträdande universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Studien bygger på ett experiment, där 4000 deltagare har fått titta på skärmdumpar från videomöten med personer i olika kroppspositioner, och med blicken i olika riktningar. Deltagarna har sedan graderat dessa personer utifrån hur sociala, sympatiska, trovärdiga och hotfulla de framstår.

– Om du försöker att se direkt in i kameran under mötet, så får du andra att uppleva dig som mer närvarande och sympatisk än om du har blicken fäst i skärmen, berättar Géraldine Fauville.

Bakgrunden till studien är den snabba förändring av arbetslivet som covid-19 innebar i mars 2020. Géraldine Fauville jobbade då i ett laboratorium på Stanford universitetet. Plötsligt fick hon inte längre komma in. I stället tillbringade hon och kollegorna timmar på Zoom, där de bland annat diskuterade vad all denna tid i videomöten egentligen gjorde med deras liv.

– Först undersökte vi det som kallas ”zoomtrötthet”, sedan bestämde vi oss för att gå vidare och även studera de ljusare sidorna av videomötet, och hur människor kan förändra sitt beteende för att ge mer positiva intryck av sig själva.

Just den stora omfattningen av videomötena just nu ger forskningsresultaten särskild relevans, säger Géraldine Fauville.

– De effekter som vi har studerat var signifikanta, men små. Om vi satt i möten en gång i veckan skulle de kanske inte göra så stor skillnad, men nu byggs de små effekterna upp till någonting viktigt.

Tim Andersson

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Akademikern.

Senaste nytt

Sistjejer: Det måste till en systemförändring

SIS Hur påverkas barnen av kulturen på Sis? Li...
4 december, 2023

Skarp kritik mot regeringens LVU-förslag: ”Ful...

SOCIALT ARBETE Akademikerförbundet SSR sågar regeringens ...
30 november, 2023

På väg utför med tilliten bland unga?

SPANING Unga litar mindre på varandra i dag än tid...
28 november, 2023

Avtalsrörelsen är igång – lön och kompetensfrågor i ...

AVTALSRÖRELSE Akademikerförbundet SSR:s avtalsråd för ko...
27 november, 2023


Läs även

Sis-chefen: ”Lokalerna inte anpassade för vår verksa...

SIS Mer ändamålsenliga lokaler hade gett störr...
17 november, 2023

Sis HR-direktör: ”Vi har stora utmaningar”

SIS Anställda på Sis arbetar i en riskfylld mi...
15 november, 2023

Arbetsmiljön på Sis: ”Det är inte acceptabelt”

SIS Sis-personal skadas och hotas på jobbet, v...
15 november, 2023

Granskning: Hot och våld vardag för Sis-personal

SIS Huvudskador, gisslansituationer och våldsa...
14 november, 2023