Varnar för att demokratin monteras ner – ”Orolig på riktigt”
Över tusen jurister har skrivit under ett upprop för demokratin och mot det de kallar nedmontering av rättsstaten. En av dem är Monica Engström på Akademikerförbundet SSR.
Monica Engström, socialrättsjurist Akademikerförbundet SSR.
– Jag skrev under för att jag är orolig på riktigt, säger Monica Engström, socialrättsjurist på Akademikerförbundet SSR.
– Orolig för att det vi har tagit för givet när det kommer till rättssäkerhet och demokrati nu monteras ner.
Det handlar om juridiska principer som tidigare har varit självklara, men som inte längre är det, förklarar hon. Principer om likabehandling, proportionalitet, förutsebarhet samt förbud mot retroaktiv lagstiftning och dubbelbestraffning.
– Det är principer som numera får ge vika för politiska prioriteringar. Politiska prioriteringar står högre än rättssäkerhet och juridisk kvalitet.
Uppropet, som först publicerades på DN Debatt, varnar för att centrala rättsstatliga principer försvagas i snabb takt. Konsekvenserna riskerar att undergräva den demokratiska rättsstatens grundvalar, skrev en grupp på 33 jurister. Sedan dess har flera skrivit under och i dagsläget är det över tusen jurister som står bakom uppropet som varnar för en rad förslag inom bland annat migration och straffrätt som innebär ”den mest genomgripande omdaningen av svenskt rättsväsende som vi sett i modern tid”.
En rad omfattande förslag inom bland annat migrations- och straffrätten innebär förändringar som sammantagna utgör den mest genomgripande omdaningen av svenskt rättsväsende som vi sett i modern tid.
Enligt Monica Engström styr överenskommelsen i Tidöavtalet mycket av lagstiftningen, något som blir problematiskt om det står i vägen för den juridiska processen.
– Det känns som att hela lagstiftningsprocessen börjar i Tidöavtalet och vi har fått en avtalsparlamentarism. Formellt sett följer man beredningskraven, även om det går lite fort, men det spelar ingen roll vad som förs fram, för ingen beaktar det.
Det är inte bara enskilda förbund, som exempelvis Akademikerförbundet SSR, som känner att politiken inte tar hänsyn till deras varningar och invändningar i remissvar. Även en så tung institution som Lagrådet för fram samma invändning.
– Det som är tråkigt är när politiken i stället för att lyssna, avfärdar invändningar vi har som att det är aktivism och att vi tycker olika. Men rättsstatens principer och demokrati är något vi alla borde kunna enas om, oavsett vilken lapp vi lägger i urnan när det blir val.
Ett konkret exempel på förslag på ändringar som gäller retroaktivt är förslaget om att återkalla permanenta uppehållstillstånd. Vandelskravet är ett exempel på bristande förutsebarhet, enligt Monica Engström.
– Det är långt ifrån tydligt vad som gäller och vilket levnadssätt hos en utlänning som ska tillmätas betydelse och då måste man gå in i förarbetena för att tolka, säger hon.
– Ytterligare ett exempel är när man går in och reglerar i socialtjänstsekretessen för att polisen behöver det i sitt arbete. Man tänker inte på vad det kan få för konsekvenser för socialtjänsten, kan det leda till att vi missar att komma in tidigt och förebygga att barn blir kriminella?
