Utredare: Blivande socionomer behöver mer juridik

Under tisdagen tog utbildningsminister Johan Pehrson (L) emot slutbetänkandet från socionomutbildningsutredningen av regeringens särskilde utredare Michael Tärnfalk.

Sedan utredningen sattes i gång i slutet av sommaren 2023 har uppdraget handlat om två saker. Dels att se över studenternas kunskaper för att motverka ungdomskriminalitet, som var det initiala direktivet, dels att göra en helhetsöversyn av socionomutbildningen i stort, vilket var en utökning av uppdraget.

Fokus på ungdomskriminalitet och hedersvåld

När Michael Tärnfalk presenterade de områden som utredningen vill se ett större fokus på så var det just vidare kunskaper i hur man förebygger och motverkar ungdomskriminalitet. Man nämnde också ett ökat kunskapsbehov vad gäller hedersrelaterat våld och förtryck samt normbrytande beteende.

Utredningen lyfte också behovet av mer juridisk kunskap i socionomers grundkompetens.

– Vi föreslår att utbildningen i juridik ska omfatta minst 30 högskolepoäng. Det ska då inte bara handla om socialrätt, man behöver också kunskaper i processrätt och straffrätt, säger Michael Tärnfalk.

Som yrkesverksam socionom behöver man bli bättre på att samverka med rättsväsendet för att säkerställa att ungdomar får det stöd de behöver, förklarar Michael Tärnfalk.

– Om socialtjänsten inte har domstolarna med sig när unga begår brott så finns det en risk att ungdomar döms till andra typer av påföljder och kanske inte får den vårdinsats som de kan vara i behov av, säger han.

Parallellt med den statliga utredning har flera lärosäten och organisationer, däribland Malmö universitet, Akademikerförbundet SSR och Förbundet för Sveriges socionomutbildningar, genomfört en skuggutredning av socionomutbildningen. Där har man bland annat föreslagit att man inför specialistutbildningar med yrkesexamen på avancerad nivå.

Inget förslag om specialistutbildningar

Även den statliga utredningen ser ett behov av specialistutbildningar men med vissa förbehåll. Frågan behöver utredas separat föreslår Michael Tärnfalk.

– Jag har läst hela skuggutredningen och reflekterat. I grunden delar jag att vi behöver människor som är specialiserade. Men de har inte reflekterat över den grundläggande frågan, varför är det så få socionomer som läser vidare, säger Michael Tärnfalk under den enskilda frågestunden efter presentationen.

Enligt skuggutredningens rapport har 600 socionomer vidareutbildat sig på masternivå de senaste tio åren. Det kan jämföras med sjuksköterskorna där 2 500 personer vidareutbildar sig varje år.

– Det kan vara så att det saknas incitament i form av till exempel högre lön. Eller så är det för att kursutbudet saknas. Det behöver man få klarhet i innan man skapar såna specialistutbildningar.

Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR och som också har suttit med i expertgruppen till den statliga utredningen, reagerar över resonemanget.

– Jag blev förvånad över att Tärnfalk menade att det är oklart kring varför socionomer inte läser kurser på avancerad nivå. Det har vi resonerat om i skuggutredningen och i princip alla företrädare från lärosätena som jag pratat med säger samma sak, säger han och fortsätter.

– Sedan 90-talet har man gått från cirka sju lärosäten till totalt 19 i dag. Redan på 90-talet var det brist på disputerade socionomer, alltså lärare. Man har haft ett superfokus på att få in forskare som man kan anställa som lärare. Då har det blivit att man lagt mindre resurser på att ta fram kurser på avancerad nivå som riktar sig till praktiker.

Att socionomutbildningen bör omfatta juridikstudier om 30 högskolepoäng tycker Fredrik Hjulström är rimligt, men just att det poängsätts ställer han sig frågande till.

– Examensmål handlar ju normalt om vilken kunskap, färdighet eller förmåga man ska ha uppnått. Här sätter man i stället ett mått på hur många poäng man ska ha tagit. Jag tycker att det hade varit bättre om man förhålla sig till den vanliga strukturen. Sedan är inte jag någon motståndare till juridikstudier, det behöver socionomer kunna.

Lennart Sauer, lektor och docent i socialt arbete vid Umeå universitet, pekar också på de risker som följer när fler delar ska adderas till en utbildning.

– När det kommer till vad som då ska bort så nämner man att det är upp till lärosätena, och det är ju bra, men med tanke på den bredd som socionomutbildningen utbildar till så blir det ju ett problem. Det finns ju en risk att någon målgrupp får stryka på foten, säger han.

Läs mer i Socionomen ›› Fyra experter om utredningen: ”Väldigt mycket fokus på några få områden”