Träning i beredskap – ”Vi är ovana vid störningar”

”Du är en del av Sveriges totalförsvar.” Det är temat för årets beredskapsvecka, en MSB-ledd kommunikationsinsats med syfte att stärka medborgarnas motståndskraft vid kris och krig.

– Jag blev jätteglad när jag såg det. Det här har varit ett budskap sedan jag började här: vi måste alla förstå att vi är en del av totalförsvaret. Varje person är en pusselbit, och ingen i samhället ska lämnas efter eller kvar, säger Anna Jernberg Sørensen, folkhälsovetare och beredskapssamordnare i Region Uppsala, förvaltningen Nära vård och hälsa.

Vi möts utanför Kungsgärdets vårdcentral i Uppsala. Hennes kontor ligger här i närheten, inramat av grönskande kyrkogårdsalléer och den engelska parken.

– Det är viktigt att vi alla tänker att det vi gör faktiskt spelar roll – inte bara för vår egen säkerhet, utan också för grannens och för samhället i stort. Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk.

Som beredskapssamordnare arbetar Anna Jernberg Sørensen med att bygga upp och utveckla kris-, beredskaps- och civilförsvarsarbete inom förvaltningen. Det är ett komplext uppdrag, inte minst eftersom primärvården är spridd över hela regionen.

– Utmaningarna kan se väldigt olika ut beroende på var man befinner sig. I en kommun är det en fråga som är mest akut, i en annan är det något helt annat. Därför måste lösningarna för att hålla verksamheten igång vid kris alltid anpassas lokalt, säger hon.

Läs också: Så jobbar vi i kristider

Inför årets beredskapsvecka har hon och kollegorna jobbat intensivt. Fokus ligger på en större övning i slutet av veckan, men också på att skapa aktiviteter som gör temat levande. Ett exempel är den blodbuss som står uppställd på andra sidan vårdcentralen. Där uppmuntras förbipasserande att skänka lite av sitt blod – en ovärderlig resurs i händelse av en olycka eller kris.

– Masskadehändelser är något vi måste vara förberedda på, även om många tycker att det är obehagligt att föreställa sig. Vi pratar mycket om läkemedel, försörjningsberedskap och hemberedskap, men glömmer ofta blodet, säger Anna Jernberg Sørensen.

Inne i den lilla bussen finns den biomedicinska analytikern Maggie Östlund. Hon är kommunikatör på Ge blod, ett kommunikationskoncept för alla regioners blodgivningsverksamheter, och berättar varför det behövs fler donatorer.

– Socialstyrelsen bedömer att vi behöver fördubbla antalet blodgivare i Sverige. Tanken är att vi ska klara två allvarliga händelser efter varandra. Den första kanske vi klarar på dagens nivåer, men den andra skulle det kunna bli svårare med.

Hon förklarar att 45 procent av blodet går till cancervården och kroniskt sjuka, ungefär lika mycket till kirurgi och operationer.

– Endast tio procent används inom intensivvården.

Ett annat inslag under veckan finner man på Infoteket, en mötesplats för personer som söker kunskap och vägledning om olika funktionsnedsättningar. Där visas just nu en utställning med krisinformation i flera olika format: lättläst text, bilder, teckenspråk och inlästa versioner.