Undersökningen, som är utförd av Novus, bygger på drygt 3 000 intervjuer med socialsekreterare i hela landet och visar att situationen i socialtjänsten har försämrats kraftigt sedan den senaste mätningen för två år sedan. De största problemen är den höga arbetsbelastningen och brister i organisationen. Nästan varannan upplever att de inte klarar kvaliteten och rättssäkerheten, och mer än hälften att de inte har tillräckligt administrativt stöd.
Ett tydligt resultat av utvecklingen är att många socialsekreterare söker sig till andra jobb, vilket blivit ett allt mer akut problem i flera kommuner. Drygt åtta av tio socialsekreterare uppger nu att det är svårt att få tag på erfaren personal, jämfört med knappt sju av tio 2014.
På frågan vad arbetsgivaren borde göra för att underlätta rekryteringar svarar de flesta högre lön. Därefter kommer ökad grundbemanning.
– Det är ett tydligt besked till kommunerna. Socialsekreterarna måste bli fler och få administrativ avlastning. Och löneläget måste på ett helt annat sätt än i dag motsvara det komplexa och ansvarsfulla arbetet. Det är orimligt att erfarna socialsekreterare med många år i yrket bara får några tusenlappar mer än nyutexaminerade, säger Akademikerförbundet SSR:s ordförande Heike Erkers.
En kommun där man tagit problemen på allvar är Tibro i Västergötland. De senaste tre åren har de vidtagit flera åtgärder för att förbättra arbetssituationen inom socialtjänsten. Förutom att man har höjt lönen för handläggarna med 2 000 kronor så har man också gjort förändringar i organisationen.
– Numera har vi enhetschefer med väldigt få anställda. Vi har en enhetschef inom ensamkommande flyktingbarn, en inom vuxen och en som jobbar med enbart barn. Och under varje enhetschef finns en samordnare, säger Emma Lindsten, myndighetshandläggare på socialtjänsten i Tibro.
Vad är fördelen med det här systemet?
– Det blir ett väldigt närvarande ledarskap: cheferna är lätta att få att få tag på, och det frigörs mycket tid för handledning. Tanken är att man inte ska behöva fatta svåra beslut ensam, utan har chefen och samordnaren bakom sig att hela tiden diskutera med.
En ytterligare åtgärd från arbetsgivarens sida är en regelbunden och strukturerad dialog med facket.
– Att det funkat ganska bra i Tibro den senaste tiden tror jag handlar om att personalen och arbetsgivaren tillsammans bidrar till en positiv anda, säger Emma Lindsten.
Men trots att arbetssituationen har förbättrats är det fortfarande svårt med rekryteringen.
Vad behövs göras ytterligare?
– Man måste fortsätta arbetet med att göra socialtjänsten till en mer attraktiv arbetsplats. Det ska vara schysta arbetsvillkor och man ska trivas på sitt arbete. Men det finns också ett problem i hur socialtjänsten skildras medialt; när det sker något misstag förstoras det upp. Det gör nog att många avskräcks från att söka sig hit och det är svårt att råda bot på.
Text: Tim Andersson
