Den 24 september 2014 skrinnade spelarna i Kiruna IF ut på isen i hockeysäsongens hemmapremiär, klädda i regnbågsfärgade matchställ. Ett par månader innan, när nyheten kom, slog den ner som en bomb i sportvärlden och fick såväl svenska som internationella medier i spinn. Ishockeylaget från gruvstaden Kiruna, ska spela i regnbågs-tröjor var beskedet, och det handlade inte om något tillfälligt jippo, utan ett acceptansprojekt där klubben bestämt sig för att bli den första hbtq-certifierade idrottsklubben i landet. Satsningen har lovordats från många håll, men vissa av klubbens sponsorer valde att hoppa av.
Uppmärksamheten är ett tecken på att kunskapen om hbtq-frågor fortfarande är begränsad. När RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, började med hbtq-certifiering av verksamheter 2008 var det framför allt vårdcentraler och ungdomsmottagningar som var intresserade, men de senaste två åren har utbildningschefen Fox Summanen sett ett ökat intresse från den offentliga sektorn:
– Från att bara ha varit hälso- och sjukvårdsinriktade verksamheter har vi nu delar av socialförvaltningar, personalavdelningar, skolor, bibliotek och simhallar, säger han.
Bland socionomer, personalvetare, beteendevetare och samhällsvetare är intresset stort och ökar, förklarar Fox Summanen, och nu tycks även stora myndigheter vara på väg i samma riktning:
– Hos till exempel Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har intresset hittills varit lågt, men det är ju en process, inte minst för så stora organisationer, och vi märker att de är på gång. Vi får många fler förfrågningar från den typen av myndigheter nu än tidigare. Ibland är det enskilda anställda som hör av sig med frågor, ibland chefer eller HR-avdelningen.
Nya glasögon att se med – att inte förutsätta att personer lever i tvåsamhet, att fråga om partner i stället för fru eller man, pojkvän eller flickvän, och att säga vårdnadshavare eller föräldrar i stället för mamma och pappa om en inte vet hur ett barns familjesituation ser ut, är några förändringar som de kommunala verksamheter som Akademikern har pratat med lyfter fram.
Några som var tidigt ute var elevhälsan vid Karlstads kommunala gymnasieskolor som fick sitt certifikat redan 2011. Sofia Björnson är kurator på Sundstagymnasiet och hon har sett resultat av certifieringen:
– Tidigare var det färre icke heterosexuella elever som kom och pratade med mig om just sin sexualitet. Att vi är hbtq-certifierade är en kvalitetsstämpel och visar att vi har en grundkompetens i de här frågorna, säger hon.
Elevhälsan i Karlstad har också sett över sina externa och interna dokument, informationsmaterial och broschyrer för att göra dem könsneutrala och värderingsfria i den mån det är möjligt. Lärarna har fått en kortare utbildning och nu är också de kommunala grundskolorna igång med certifieringsprocessen.
Certifieringen anpassas också efter verksamheten. Äldreförvaltningen i Sundbyberg utbildade sig i september i fjol på initiativ av stadens politiker, och där låg fokus på äldreperspektivet och det historiska perspektivet av hbtq-frågor.
– Vi möter många äldre och då är det viktigt att ha med sig deras perspektiv, att homosexualitet sågs som både olagligt och otäckt när de växte upp, säger Judit Näslund som är biståndshandläggare på Äldreförvaltningen i Sundbyberg.
Ett annat mål med certifieringen är att förbättra den interna arbetsmiljön genom att alla medarbetare ska känna sig inkluderade och inte bedömas utifrån normer och värderingar, och att lyfta hbtq-frågor på arbetsplatsen. Det var precis vad som hände på Socialförvaltningen i Luleå som certifierade delar av sin verksamhet efter ett initiativ av den dåvarande personalchefen.
– Det har lett till många, intressanta och livliga diskussioner på fikarasterna där vi har brutit och bänt i våra uppfattningar. I dialogerna växer det fram ny kunskap, säger Håkan Dahlqvist, verksamhetschef för strategiskt stöd vid Socialförvaltningen i Luleå.
Inte bara RFSL arbetar för att sprida kunskap om hbtq-frågor. Nytt för i år är att kommuner och landsting kan söka statsbidrag från Socialstyrelsen för att öka kunskapen om hbt-personers situation.
Att hbtq-frågorna nu flyttar in i allt fler kommunala och statliga verksamheter hänger sannolikt ihop med att de blivit allt mer synliggjorda i samhället.Politiker från både höger och vänster går numera i Prideparaden varje år, fler och fler kändisar kommer ut som homosexuella, bisexuella, transpersoner eller queer, Kronprinsessan Victoria delade ut pris på gaygalan QX-galan 2013, och när Saga Becker på Guldbaggegalan i år vann pris för bästa kvinnliga huvudroll för sin roll som transpersonen Sebastian i kärleksdramat ”Nånting måste gå sönder” var det historiskt att en transperson ens nominerats till priset.
Frågan är om det är en trend vi ser eller om fler och fler offentliga verksamheter kommer att hbtq-certifiera sig även i fortsättningen? Fox Summanen tror på det sistnämnda:
– Jag kan inte se något annat än att det kommer att hålla i sig. Det här är viktiga frågor att arbeta systematiskt med på en marbetsplats.
Text: Sally Henriksson, Akademikern
Texten är hämtad från Akademikern nr 2/2015. Läs blädder-PDF här.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.