Svårt att säkerställa skälig levnadsnivå för ukrainska flyktingbarn

Vänersborg kommun är av erfarenhet van att hantera frågor om flyktingmottagande, särskilt med ensamkommande barn. Och när kriget i Ukraina bröt ut gick kommunen i mitten av mars direkt upp i stabsläge för att förbereda sig på nya mottaganden.

En stabsgrupp bildades, språkresurser och personal villiga att jobba obekväma arbetstider lokaliserades och tillsammans följde de alla nationella sändningar och gjorde omvärldsbevakning för att få en aktuell lägesbild om situationen. Det säger Åsa Turesson, verksamhetschef för individ- och familjeomsorgen i Vänersborg.

– Vi bjöd också in ideella organisationer till möten för att lära oss mer av varandras arbeten och lättare se vad vi behöver göra tillsammans, och vi har förberett oss i möten med vårdcentraler kring målgruppen.

Landets största flyktinganläggning Restad Gård, som ligger i Vänersborg, utökade även nyligen sin platskapacitet med 400 platser, från att ha haft cirka 600.

I mitten av april hade 170 ukrainare registrerats vid Migrationsverket och vistas i Vänersborgs kommun.

Men trots goda förutsättningar att ta emot ukrainska flyktingar, ser Åsa Turesson utmaningar med själva massflyktsdirektivet.

– Direktivet är 20 år gammalt. Både samhället och juridiken har förändrats sedan dess och mest frågetecken gäller ensamkommande barn där vi lägger mycket krut nu för att försöka få information om hur vi ska hantera det.

En av utmaningarna är enligt Åsa Turesson att ensamkommande barn som i många fall anlänt till från Ukraina till Sverige tillsammans med släktingar, inom ramen för massflyktsdirektivet blir familjehemsplacerade på flyktingboenden.

– Juridiskt blir det svårt för de här barnen att få en skälig levnadsnivå avseende boende utifrån Socialtjänstlagen när man bor med anhöriga på en flyktinganläggning. Vi vet heller inte hur länge de kommer vistas där.

Detta är en skillnad från barn som inte omfattas av massflyktsdirektivet, där de i stället blir anvisade till en kommun som omgående har skyldighet att ombesörja ett boende och livssituation som uppfyller socialtjänstlagens krav på skälig levnadsnivå, menar hon.

Även för vuxna flyktingar från Ukraina finns utmaningar i att de i dagsläget inte har tillgång till SFI-studier och har heller inte rätt att ingå i etableringsprogram som normalt sett ingår i etableringsprocessen för flyktingar från andra länder.