Uppemot 900 socionomer från hela landet deltog vid den sjuttonde upplagan av Socionomdagarna på Stockholmsmässan i Älvsjö. Det var något färre än vanligt, men stämningen var ändå på topp, då de flesta inte mött så många kollegor på en gång på väldigt, väldigt länge. Under två dagar kunde deltagarna mingla i mässhallen och inspireras av föreläsningar om aktuella professionsfrågor.
En av de starkaste föreläsningarna första dagen höll sociologen Maria Wallin som arbetat på både Göteborgs stad och polisen i Västra Götaland. Hon talade om territoriella gäng, hur de är uppbyggda, rekryterar nya medlemmar och påverkar det offentliga rummet.
Hon har sett att gängen ofta startas av kompisar som sysslat med snatterier och våldsbrott sedan tidig ålder. Dessa utvecklas till en kärna som sätter normerna för gänget. Kärnans medlemmar bär sällan vapen och är därför svåra för polisen att komma åt.
Under dem finns en grupp med 15-20-åringar som står för våldskapitalet i gänget. Under dem finns ännu en grupp med barn och tonåringar. De äldre i gruppen får sälja narkotika, andra får vara bärare och ta hand om kärnans vapen och narkotika. De yngsta, några bara 8 år gamla, får vara väktare som håller koll i området eller löpare som skickar ärenden.
Maria Wallin ger också en skrämmande bild av hur medlemmar tvångsrekryteras genom hot, sexualiserat våld mot familjemedlemmar eller genom att de får bevittna grov misshandel av andra.
Marianne Eliasson och Simon Vinge talade om automatiserat beslutsfattande i kommuner.
Under den andra dagen debatterades en lite mindre rafflande, men ändå viktig juridisk fråga. Nämligen om automatiserat beslutsfattande i kommuner.
Regeringens särskilde utredare Marianne Eliasson var på plats och redogjorde för varför hon kommit fram till att lagstiftningen bör anpassas så att kommuner, precis som statliga myndigheter, kan använda automatiserat beslutsfattande. Simon Vinge från Akademikerförbundet SSR berättade att förbundet kritiserar utredningen i sitt remissvar. Juridikprofessorn Cecilia Magnusson Sjöberg instämde i kritiken och var bekymrad över algoritmernas rättsliga status, hur insynen och tilliten till beslutsfattandet ska upprätthållas.
Hans Swärd, professor på socialhögskolan vid Lunds universitet gör en historisk exposé om socionomutbildningens historia.
Mot slutet av andra dagen talade även tre av författarna till antologin ”Socionomutbildningen – då, nu och i framtiden” om vad en socionom i dagens Sverige bör kunna egentligen?
Hans Swärd, professor vid Socialhögskolan på Lunds universitet, inledde med en historisk exposé om hur landets första socionomutbildning startades för hundra år sedan. Lennart Nygren, professor i socialt arbete vid Umeå universitet, berättade om hur kampen mellan utbildarna, forskarna, samhället och socionomerna själva gjort utbildningen till vad den är idag. Lena Hübner, prefekt för socionomutbildningen vid Stockholms universitet avslutade med att prata om evidensbaserade metoder och hur svåra de kan vara att applicera på socialtjänstens arbete.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
Senaste nytt
POLITIK
Demonstration mot barn i fängelse – ”...
Protester mot regeringens förslag om sänkt straffbar...
ARBETSMILJÖ
Larmrapporten: Sjukskrivningar på rekordni...
Försäkringskassans årsrapport släpps i dag: Sjukfall...
