13 september, 2022

Socialtjänsten i Nacka vände en negativ utveckling

ARBETSMILJÖ Från stress och ohälsa till samarbete och återhämtning. Arbetsgruppen utredning och uppföljning på barn- och familjeenheten har lyckats bryta en dålig arbetsmiljö.

Utarbetad kvinna framför en dator

Skillnaden i arbetsmiljön är stor, berättar skyddsombudet och socialsekreteraren Hanna Arvinell. "Vi kände att vi blev tagna på allvar av chefen".

Foto: Getty

Hanna Arvinell

Efter att i många år dragits med sjukskrivningar, medarbetare som sagt upp sig och allmänt missnöje bland personalen har man lyckats vända den negativa utvecklingen. Det var när en ny chef kom in som ett gediget arbetsmiljöarbete tog fart, berättar Hanna Arvinell, skyddsombud och socialsekreterare på avdelningen utredning och uppföljning inom barn- och familjeenheten i Nacka.

– Från att ha varit ganska ensamma i detta svåra och krävande arbete började vi stötta och hjälpa varandra. Vi kände att vi blev tagna på allvar av chefen, vilket gjorde att vi kunde börja samarbeta, prioritera vår egen hälsa och föra en öppen och ärlig dialog om vår kultur.

Vad är kärnan i det här förändringsarbetet?

– Tydlighet och återkoppling. Vi är här för att jobba för barnens bästa, och stöter vi på problem vet vi att vi kan gå med det direkt till chefen som tar det vidare uppåt. Förut kunde det dröja länge innan man fick återkoppling – om man ens blev lyssnad på. I dag vet man att saker händer, och det skapar tillit och förtroende samtidigt som vi kan koncentrera oss på barnen och familjerna vi möter i vårt dagliga arbete.

Hanna Arvinell säger att det finns en uttalad ambition från chefens håll att stärka arbetsmiljön och kulturen. Förutom att de arbetat aktivt för att skapa ett tillåtande klimat med högt i tak finns det numera också större möjlighet till återhämtning i form av exempelvis friskvård.

– För att orka det här jobbet måste man sätta av tid för återhämtning. Vi uppmuntras att ta hand om oss själva och prioritera våra egna behov för att långsiktigt kunna vara starka och ta svåra möten. Jag upplever att det blivit en förbättring i arbetsmiljön sedan vi börjat att satsa på återhämtning, friskvård och hälsa. Det har vi inte haft utrymme att göra på samma sätt innan, säger Hanna Arvinell.

Hennes kollega Jonas Johnsson, utredande socialsekreterare på samma avdelning, menar att chefen har etablerat en plattform där man vågar prata om saker.

Jonas Johnsson

– I dag är det roligt att komma till jobbet. Det förekommer inget skitsnack, och det tror jag beror på att det finns en öppenhet där man inte känner sig orolig att ta upp saker som skaver. Man får direkt respons från chefen vilket gör att det aldrig hinner bli något missnöje som sprids bland kollegorna.

Han upplever att det inkluderande ledarskapet och en sund inställning till makt påverkar arbetsklimatet och trivseln i hög grad.

– En stor del av makten läggs hos oss som är närmast den operativa verksamheten. Chefens roll är inte att bestämma allt, utan det finns en lyhördhet och prestigelöshet som gör att vi medarbetare kan växa med våra uppgifter och ta mer ansvar. Det handlar inte om kontroll eller rädsla för att göra fel, utan snarare om hur man kan skapa och bidra. Jag upplever faktiskt att chefens personlighet och sätt att vara på många sätt är mer betydande än formell kompetens, avslutar Jonas Johnsson.

Så stärker ni arbetsklimatet – skyddsombudet Hanna Arvinell tipsar

  • Arbetsmiljöarbete handlar inte om punktinsatser, utan om att systematiskt diskutera och stämma av kring vad som gjorts och vad som kan göras bättre. Ta för vana att prata om arbetsmiljön på till exempel APT – och tänk då på att bidra till ett tillåtande klimat där alla synpunkter och frågor tas emot på ett respektfullt sätt.
  • Hitta känslan av sammanhang på jobbet. Påminn varandra om att ni jobbar mot samma mål – ett mindset som skapar mening och riktning i det dagliga arbetet.
  • Prata med varandra om vad just ni behöver för att återhämta er. Vi är alla olika individer, men man kan testa sig fram och lära av varandra för att hitta en balans mellan arbete och fritid.
  • Lär av misstag utan att skuldbelägga – och peppa varandra i det ni gör bra. Hämta kraft från yrkesstoltheten och fokusera på skillnaden ni kan göra.
  • Ta upp saker som skaver och red ut det innan missnöje sprids. Vissa saker kan man inte ändra, men mycket kan man hitta bättre lösningar på.
  • Vi är alla varandras arbetsmiljö. Vi kan inte veta vad en kollega eller chef går igenom just nu, så var snälla mot varandra och utgå från att alla försöker sitt bästa och vill göra rätt.
Therese Johansson

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Akademikern.

Senaste nytt

Skarp kritik mot regeringens LVU-förslag: ”Ful...

SOCIALT ARBETE Akademikerförbundet SSR sågar regeringens ...
30 november, 2023

På väg utför med tilliten bland unga?

SPANING Unga litar mindre på varandra i dag än tid...
28 november, 2023

Avtalsrörelsen är igång – lön och kompetensfrågor i ...

AVTALSRÖRELSE Akademikerförbundet SSR:s avtalsråd för ko...
27 november, 2023

Så undviker du teknikstress på jobbet

ARBETSMILJÖ AI och andra verktyg ska effektivisera job...
23 november, 2023


Läs även

Sis HR-direktör: ”Vi har stora utmaningar”

SIS Anställda på Sis arbetar i en riskfylld mi...
15 november, 2023

Arbetsmiljön på Sis: ”Det är inte acceptabelt”

SIS Sis-personal skadas och hotas på jobbet, v...
15 november, 2023

Granskning: Hot och våld vardag för Sis-personal

SIS Huvudskador, gisslansituationer och våldsa...
14 november, 2023

Minoritetsstress drabbar hbtqi-personer på jobbet

ARBETSMILJÖ Hbtqi-personer upplever ofta en minoritets...
13 november, 2023