”Socialtjänsten fick ställa om över en natt”

– Socialtjänsten fick ställa om över en natt, på ett sätt som den aldrig gjort förut. Många gånger så var socialsekreterarna och cheferna tvungna att hitta egna lösningar och strategier för att få arbetet att fungera, säger forskaren Palle Storm.

Han är har tillsammans med fyra kollegor på FoU Nordväst följt arbetet vid socialtjänsterna i Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Solna, Sollentuna, Sundbyberg, Upplands-Bro och Upplands-Väsby. De har intervjuat chefer, handläggare och brukare inom socialtjänstens verksamheter och ställt frågor om bland annat distansarbete, arbetssätt och tillgång till information och skyddsutrustning.

Ställde om snabbt

Enligt rapporten så ställde stora delar av socialtjänsten snabbt om från kontorsjobb till hemarbete med digitala verktyg. Inom vissa verksamheter så krävde dock uppdraget närvaro på arbetsplatsen, till exempel vid de öppna träfflokalerna och för handläggare inom flyktingmottagande och integration av nyanlända. Möjligheten att jobba hemma begränsades också av arbetsplatsens tillgång på bärbara datorer samt om personen hanterade sekretessbelagt material i tjänsten.

– Det som skiljde mellan kommunerna var förutsättningarna att ställa om snabbt. I någon kommun fanns bara stationära datorer. Då blir det svårt att jobba hemma. Men annars såg det ganska lika ut, säger Palle Storm.

Flera intervjupersoner tyckte att de vunnit tid genom att slippa pendla till arbetet varje dag. Distansarbetet ledde till minskad stress och gjorde det lättare att balansera arbete och fritid.

Andra betonade att hemarbetet kunde vara ensamt, osocialt och minska möjligheterna till stöd, uppmuntran och avlastning från kollegor. Vissa såg det som negativt att gränsen mellan yrkes- och privatliv suddades ut, då arbetet utfördes i hemmet. De negativa aspekterna på hemarbete tonades dock ned i slutet av den studerade perioden.

Svårare att bedöma

För brukare och klienter fick den sociala distanseringen följden att bara ”nödvändiga möten” kunde genomföras fysiskt. När hembesök och fysiska möten blev färre så blev det också svårare för handläggare att bedöma och få information om klienter och brukares livssituation. Eftersom besluten måste fattas på vagare grunder än tidigare så tycks principen ”hellre fria än fälla” ha gällt på många håll.

I början av pandemin var farhågorna stora för att socialtjänstens arbetsbelastning skulle öka, då många kollegor skulle bli sjukskrivna och fler ärenden skulle komma in. Men när utbildningar, utvecklingsarbete och resor ställdes in så frigjordes mer tid för att klientarbete. Trots farhågorna har ingen verksamhet upplevt en ökad ärendemängd under tidsperioden, visar rapporten.

– Vi genomförde första intervjuomgången våren 2020 och följde sedan upp efter sommaren med frågor om vad som hade hänt sedan sist. Då hade det lugnat sig lite. De värsta skräckscenarierna inträffade aldrig. Många lyfte också fram en stolthet över sitt arbete, att man klarat det så pass bra som man gjort, säger Palle Storm.

Rapporten slår fast att socialtjänsten under pandemins första våg arbetat under stor press, men att de trots det klarat av att utföra sitt uppdrag. Rapportförfattarna lyfter fram socialtjänsten som en central resurs för att hantera allvarliga samhällskriser.

– Vi brukar ofta beskriva socialtjänsten som en seg koloss, men de tog ett stort ansvar och hittade väldigt många kreativa lösningar, säger Palle Storm.

Läs rapporten Coronakrisens påverkan på socialtjänsten på FoU Nordvästs webbplats.

Läs mer >> Tre läsare: Så har vi tacklat pandemiåret

Läs mer >> Rapport: Pandemin har försvårat socialtjänstens arbete