När socialsekreterare tillfrågades om de befarade ökade sociala problem till följd av pandemin, svarade en stor majoritet ja och inte minst för barn och unga. Enkäten som gjordes i maj av Akademikerförbundet SSR, visade också att många socialsekreterare ansåg att det hade blivit svårare att upptäcka problem och att orosanmälningarna hade minskat.
”Nu krävs det en förmåga att göra två saker samtidigt. Parallellt med att säkra hälso- och sjukvården och omsorgen om våra mest behövande krävs en tydlig politisk agenda för hur vi ska kunna parera de redan negativa sociala konsekvenserna som uppstår i spåren av coronaviruset”, skriver Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR i senaste numret av Akademikern.
Nu konstaterar också regeringen att konsekvenserna av covid-19 riskerar att slå hårt mot redan utsatta grupper. Därför ska det utredas om och hur trycket har ökat på socialtjänsten. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys får i uppdrag att analysera konsekvenserna av pandemin för socialtjänstens verksamheter inom individ- och familjeomsorgen. Detta ska analyseras både på kort och lång sikt.
Pandemin har redan lett till ökad arbetslöshet och ekonomisk utsatthet för många. Detta i sin tur riskerar att leda till ökad psykisk ohälsa och missbruk. Något som ökar trycket på landets socialtjänster.
Konsekvenserna för människor som lever i utsatta områden ska särskilt analyseras.
Områden inom socialtjänsten som ska analyseras är ekonomiskt bistånd, missbruks- och beroendevård, social barn- och ungdomsvård, våld i nära relation, familjerätt och familjerådgivning och hemlöshet.
Samtidigt ger regeringen länsstyrelserna i uppdrag att samordna lägesbilder över risken för social problematik och utsatthet till följd av covid-19 i landets kommuner. En första lägesbilden ska göras inför sommaren. En uppföljande lägesbild ska rapporteras från kommunerna i september.
Färre vuxna och äldre som vistas på offentliga platser kan leda till ökad social problematik. Risken kan också öka med tanke på att färre ungdomar får sommarjobb och när det råder brist på meningsfulla aktiviteter. Kommunerna ska även rapportera in om de planerar att göra särskilda insatser för att förebygga den sociala oron, exempelvis uppsökande verksamhet.
