Skolkuratorer skriver eget remissvar till regeringen
När regeringen utreder elevhälsan ligger fokus på socionomer trots att en stor del av alla skolkuratorer är beteendevetare. Nu skriver de ett eget remissvar till regeringen och hoppas på stöd från Akademikerförbundet SSR.
Skolkuratorerna Stina Hellberg, Lisa Gregorsson och Hanna Unander.
På måndag är sista dag att skicka in remissvar till regeringen. Utredningen ”En förbättrad elevhälsa” föreslår att krav ställs på att vara legitimerad hälso- och sjukvårdskurator för den som ska jobba som kurator i skolan. Endast socionomer kan vidareutbilda sig för att få legitimation som hälso- och sjukvårdskurator. Det här skulle göra att en stor del av alla dagens skolkuratorer inte skulle kunna arbeta kvar, eftersom många är utbildade beteendevetare.
– I min kommun är bara tre av elva skolkuratorer socionomer. Flera skolor skulle stå utan kurator om det här går igenom, det är inte genomtänkt, säger Stina Hellberg, skolkurator på en gymnasieskola.
– Vi är inte ute efter att man måste vara beteendevetare, men man måste bredda synen på vilka som kan jobba som kuratorer.
Hanna Unander, skolkurator på en högstadieskola, tog initiativ till att skriva ett eget svar på remissen.
– Jag är skolkurator och beteendevetare och jag tycker att jag har mycket kunskap som inte socionomer har. Jag tycker att vi kompletterar varandra.
Närmare 300 står bakom svaret
Hittills har närmare 300 skolkuratorer, lärare, rektorer och annan skolpersonal skrivit under. Remissvaret finns i ett inlägg på Facebook och den som vill skriva under har fram till midnatt på lördag på sig. Därefter ska Hanna Unander, Stina Hellberg och Lisa Gregorsson, också tidigare skolkurator, sammanställa underskrifterna och skicka in remissvaret.
I sitt svar skriver de att de är positiva till den översyn som görs av elevhälsan och ambitionen att stärka skolkuratorns roll, men kritiska till förslaget att endast personer med socionomexamen ska vara behöriga att arbeta som kuratorer i skolan. Dessutom ställer de sig kritiska till förslaget att ersätta skolkuratorsrollen med legitimerad hälso- och sjukvårdskurator. Att arbeta i skolans värld och lyda under skollagen skiljer sig från att arbeta i hälso- och sjukvården, konstaterar de. En specialistutbildning för skolkuratorer vore bra, men då bör den vara öppen för såväl socionomer som beteendevetare.
De anser också att regeringens utredning är bristfällig, bland annat för att den bortser från den kompetens som beteendevetare besitter.
– Det man glömmer är att det inte är samma sak att jobba i skolan som i socialtjänsten. Vi ska ha kunskap om orosanmälningar, men i övrigt lyder vi under skollagen, säger Hanna Unander.
Beteendevetare specialiserar sig i ämnen som psykologi, pedagogik, sociologi och har därmed viss kunskap som inte socionomer har, påpekar de.
– Jag har stött på synpunkter på att den examen vi har är lägre stående, att vi inte är lika mycket värda. Det är troligtvis för att man inte förstår vad vi har läst, säger Lisa Gregorsson.
Dessutom har utredningen haft socionomer som referenspersoner, men inga beteendevetare har kommit till tals, konstaterar Hanna Unander.
– När remissen gick ut blev jag otroligt upprörd. Den lades ut med kort svarsdatum och jag insåg snabbt att den inte gick ut till någon som företräder beteendevetare. Samtidigt märks det att utredaren saknar kunskap och förståelse för vårt uppdrag.
Med sitt svar hoppas de att regeringen ska få upp ögonen för att beteendevetarnas kompetens behövs i skolan.
Hoppas på stöd från förbundet
De hoppas också på stöd från sitt fackförbund, Akademikerförbundet SSR.
– Nu måste SSR vara på vår sida, för det här ska in nu. Sedan, om vi fortfarande har möjlighet att arbeta kvar som skolkuratorer, vilket vi inte vet än, kan vi skicka in fler motioner och skriva fler debattartiklar, säger Stina Hellberg.
– Jag har arbetat som skolkurator i 21 år och varit fackligt engagerad sedan studietiden.
Det blir märkligt när två olika utbildningsbakgrunder ställs mot varandra, säger Lisa Gregorsson.
– Fackförbundet har medlemmar i båda läger. En önskan och vilja är att vi också ska vara med. Och det syns ganska tydligt i de svar som har kommit in på vår skrivelse.
– Jag tror att de flesta kuratorer är med i SSR för de driver våra frågor, då borde de ställa upp för vår linje också i den här frågan, säger Stina Hellberg.
Fredrik Hjulström är socialpolitisk chef på Akademikerförbundet SSR och den som ska skicka in remissvaret. Det är dock inte färdigformulerat än och är uppe för diskussion i förbundsstyrelsen.
– Jag kan inte säga vad vi kommer att landa i riktigt än, men sannolikt blir det ett ganska balanserat svar vad gäller frågan om legitimation, säger han.
– Men det råder ingen tvekan om att vi kommer att vara väldigt kritiska till beredningsunderlaget. Ska man göra något åt det här måste man från Regeringskansliets sida lägga ganska mycket jobb på det.
