17 april, 2015

Skiftande kompetens bland barnhandläggare

Kompetensen hos handläggare som utreder barn skiljer sig stort från kommun till kommun, visar en ny uppföljning av Socialstyrelsen. Bättre introduktion och arbetsledning är nödvändig för både handläggare och barn.

I Herrljunga kommun har bara nio procent av handläggarna socionomutbildning och minst tre års erfarenhet. I Östra Göinge är siffran 14 procent. I de västerbottniska kommunerna Malå och Dorotea uppfyller däremot alla handläggare kriteriet.

– Det kan vara väldigt olika. Man blir nyfiken på varför. I Stockholm skiljer det sig mellan Spånga/Tensta och Rinkeby/Kista som har väldigt olika förhållanden trots att de ligger väldigt nära varandra geografiskt, säger utredaren Ann Johansson.

Vad kompetensskillnaderna beror på har uppföljningen inget svar på. Men den kommer att utgöra ett underlag för den nationella samordnaren Cecilia Grefves uppdrag att undersöka förutsättningarna för att behålla en erfaren personalgrupp inom socialtjänsten.

Socialstyrelsen pekar dock på att det överlag behövs bättre rutiner kring introduktion, handledning och arbetsledning. Tiden som varje kommun lägger på arbetsledning per vecka varierar mellan 6 minuter och 20 timmar.

– Socionomutbildningen är en grundutbildning, inte en yrkesutbildning. Det är viktigt att nyanställda får introduktion, handledning, arbetsledning och fortbildning för att de ska kunna lära sig jobbet och för att kommunen ska kunna garantera att utredningarna sköts på ett bra sätt, säger Ann Johansson.

I slutändan riskerar kompetensskillnaderna att få konsekvenser för de barn som är föremål för utredningar. Många kommuner behöver också bli bättre på uppföljning för att se vilken effekt deras insatser har haft för barn och familjer.

– Det är självklart att det påverkar socialsekreterarens förutsättningar att bedöma barnets behov av stöd och skydd. Det påverkar också rättssäkerheten. Det är väldigt svåra övervägningar som en socialsekreterare ska göra. Man behöver ha kunskap eller möjlighet att rådfråga någon. Man gör komplicerade bedömningar som behöver bygga på erfarenhet, säger Ann Johansson.

Ylva Mossing

Akademikern

Missa inget!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och håll dig uppdaterad om aktuellt från Akademikern.

Senaste nytt

Stöd när AI ska införas på jobbet – ny skrift tipsar...

ARTIFICIELL INTELLIGENS Vad bör du som fackligt engagerad tänka på...
3 oktober, 2023

”Jag ser AI som ett arbetsredskap”

AI Socialtjänsten i Linköping vill ta hjälp a...
3 oktober, 2023

Krönika: "AI kommer att förändra våra jobb"

AI Tillsätt en algoritmombudsman och ett rege...
2 oktober, 2023

Debatt: Inse värdet av sociologer och beteendevetare...

DEBATT Sociologer och beteendevetare underskattas...
28 september, 2023


Läs även

Ny bok skildrar hedersförtryck i Sverige

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I boken ”Hedersförtryck: berättelser i Sve...
27 september, 2023

5 tips: Så bör du förhålla dig till AI i arbetslivet

ARTIFICIELL INTELLIGENS AI kommer att påverka i stort sett alla jo...
26 september, 2023

AI förändrar arbetslivet i grunden

ARTIFICIELL INTELLIGENS AI kan underlätta jobbet för många. Men va...
26 september, 2023

Viktigt att vara förberedd när AI tar mer plats i ar...

LEDARE AI-experternas varningar för superintellig...
25 september, 2023