Sahlin: Socionomerna bland de viktigaste

– Socionomerna är en av de absolut viktigaste grupperna som redan idag jobbar med och möter de här ungdomarna. Det finns ofta ett samband mellan till exempel unga och kriminalitet, våld i familjen eller hedersrelaterad problematik. Unga som far illa eller familjer som är oroliga är redan en del av socionomernas verklighet, så det handlar om att hålla utkik efter en sak till, säger Mona Sahlin.

Hundratals unga män – och ett ökande antal unga kvinnor – har rest ner till Syrien och Irak för att ansluta sig till grupper som IS. Så många som 50-60 av dem har dödats i striderna. Men våldsamma grupper finns även på hemmaplan. Både höger- och vänsterextrema rörelser vinner mark och använder våld i allt större utsträckning, säger Mona Sahlin, som sedan sommaren 2014 är nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. I arbetet med att förebygga och motarbeta extremism spelar kommunerna – och socionomerna – en stor roll, säger hon.

Det är lokalt som de stora möjligheterna att fånga upp ungdomarna i tid finns, understryker hon. Kommunerna har redan existerande samarbeten mellan socialtjänst, skola – där skolkuratorerna spelar en viktig roll – och polis. Nu handlar det om att utöka samarbetet till att också omfatta förebyggande av radikalisering bland unga.

– Min bestämda målsättning är att varje kommun ska ha en handlingsplan. Vi ska se till att det finns nationella uppdrag, att det finns resurser. Att man hjälper till att bygga upp utbildningsinsatser inom exempelvis lärarhögskolan, eller varför inte på socionomutbildningen. Men det är på lokal nivå som det måste byggas in i den redan existerande verksamheten. Det rör så många och konsekvenserna kan bli så oerhört allvarliga om man inte kommer åt detta i tid.

Vuxna som har kontakt med ungdomar måste lära sig vilka extremistgrupper som är aktiva i området, hur de rekryterar och hur deras symboler kan se ut. Till hjälp finns bland annat utbildningsmaterialet "Samtalskompassen", som tagits fram av den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Men man behöver också lära sig hur man bäst hjälper förtvivlade föräldrar eller stöttar skolklasser när en son eller kamrat anslutit sig till en terrororganisation. Och det måste finnas tillgång till skydd både för dem som väljer att hoppa av och för deras familjer.

Under sina besök ute i kommunerna – hundra ska det bli under året – har Mona Sahlin märkt en attitydförändring. Från att ha setts som något isolerat, något som bara handlade om några få ungdomar som reste iväg, tas frågan nu på större allvar.   

– Man börjar se hur mycket oro, skam och skuld som finns i mycket bredare grupper, som familjer och i hela skolor. Då handlar det inte bara om att rädda en ung människa från ett öde värre än döden, utan också om hur kommunen faktiskt måste vara så inkluderande att man förstår verkligheten som medborgarna lever i. Och det har inte alla gjort. Man har trott att detta bara hänt i miljonprogrammen, säger Mona Sahlin. 

Örebro och Göteborg är två bra exempel på hur kommuner kan arbeta med dessa frågor, säger Mona Sahlin. Göteborg anställde nyligen två lokala samordnare mot våldsbejakande extremism och Örebro har arbetat aktivt med strategier för hur man ska hantera återvändande IS-krigare.

Socialsekreterare och skolkuratorer har ju redan en väldigt hög arbetsbelastning. Hur goda möjligheter har de egentligen att arbeta förebyggande under rådande omständigheter?

– En riktigt bra samverkan underlättar ju för arbetstyngda grupper. Ju mer ensam man är, ju mer dubbelarbete som görs, desto mer försvårar det arbetet för socionomer eller kuratorer. Så ju mer man samverkar och vet om vad andra grupper inom kommunen gör så underlättar det för alla inblandade att stötta ungdomarna på rätt sätt, säger Mona Sahlin.

Ylva Mossing