Saco-S: Krisen på Sis är hela samhällets kris

Under tiden som utredningen pågår om hur Statens institutionsstyrelse (Sis) ska göras om i grunden fortsätter problemen.

I veckan larmade Ivo om att barns liv och hälsa är i fara på grund av bristande bemanning nattetid. Veckan innan beskrev Barnrättsbyrån hur flickor på Sis är särskilt utsatta och utsätts för fysiska ingripanden och våld från personalen.

Samtidigt råder fortsatt platsbrist. I början av veckan väntade 46 ungdomar på en plats på Sis. Det är visserligen bättre än i oktober/november förra året då kön var uppe i runt 90 väntande ungdomar, men köerna sätter fortfarande press på verksamheten.

Lena Henriksson, ordförande i Saco-S på Sis, berättar hur myndigheten har arbetat för att skilja på ungdomar som är placerade inom LVU och de som har begått grova brott och är dömda till sluten ungdomsvård (LSU).

– Myndigheten har velat renodla, men med platsbristen har Sis varit tvungen att ändra detta. Antalet ungdomar inom LSU har exploderat och dem måste vi ta emot. De är ju dömda.

Under tiden pågår arbetet med den utredning som ska lämna förslag till regeringen om hur framtidens barn- och ungdomsvård ska se ut.

Saco-S efterlyser mer akademisk kompetens

En viktig fråga i förändringsarbetet, enligt Saco-S, är kompetensen. För att bli anställd på Sis kan det räcka med en gymnasieutbildning.

– Det räcker inte. Det hade varit bättre om det fanns krav på gymnasiekompetens inom vård och omsorg. Nu spelar det ingen roll vad du har läst på gymnasiet om du ska arbeta som behandlingsassistent. Den gruppen ökar. Då blir det också ökad risk för bemötandeproblematik. Det är en enkel ekvation.

Innehållet i vården måste vara kunskapsbaserat, framhåller Saco-S.

– Vi trycker på att det behövs akademiska kompetenser. Vi jobbar med de mest utsatta och behöver både behålla kompetens och rekrytera ny.

Saco-S har också framfört kritik mot hur ledningsorganisationen ser ut.

– Våra medlemmar är ofta missnöjda med styrning och ledning ute på institutionerna.

Ett problem i hela samhället

Men i stort handlar omgörningen om vilken syn samhället ska ha på barn och unga. I dag tycker Lena Henriksson att barn och unga demoniseras i debatten.

– Vad vill man? Låsa in dem eller jobba för förändring? Vi förväntar oss en ny, modern myndighet där man jobbar med vårdkedjor och utslussning utifrån barnrättsperspektivet. Och att det finns en mottagare när ungdomarna lämnar oss. Samhället behöver ta ett samlat grepp, det är inte bara Sis som misslyckats, säger Lena Henriksson och lägger till att det behövs mer förebyggande arbete i samhället.

– Vi är sista anhalten, dit ungdomarna kommer när alla andra har misslyckats. Man kan prata hur mycket som helst om Sis och vårt misslyckande, men det är samhället som har misslyckats.