Så jobbar du hjärnsmart och stressförebyggande

Med en bakgrund som socialsekreterare och föräldrastödssamordnare inom kommunen är Louise Nelson väl bekant med samvetsstress, personalbrist och organisationsproblem. Hon blev själv sjukskriven för utmattning, vilket ledde till flera nya lärdomar och insikter. På en föreläsning under Socionomdagarna i november delar hon med sig av egna erfarenheter och strategier för att hjälpa andra.

– Jag tog inte stressymptomen på allvar, och insåg inte själv att jag var i riskzonen innan min kollega tvingade mig att gå till läkaren. Nu i efterhand kan jag se hur och varför det blev som det blev, men när man är mitt upp i sig själv och sitt eget huvud har man ofta svårt att ta in det.

Långvarig negativ stress och brist på återhämtning var några av anledningarna, men hon saknade även verktyg att hantera sin situation innan det blev för sent. Verktyg som hon nu vill lära ut till andra.

– Planera, fokusera och chilla. Tre mycket viktiga begrepp som kan lära en att jobba mer hjärnsmart. Tänk igenom hur du gör en bra tidsplanering utifrån dina arbetsuppgifter och din energikurva, och ta de mest krävande arbetsuppgifterna då du är som mest alert. Fokusera på en sak i taget genom att ta bort alla andra distraktioner och planera in rätt typ av återhämtning utifrån dina arbetsuppgifter.

Kruxet, menar hon, är att vi har samma hjärna som på stenåldern, som går i gång på samma saker. Den triggas av snabba belöningar, blir lätt distraherad och dras till att göra flera saker samtidigt. Men det går att träna upp hjärnan för en hjärnsmartare vardag, säger hon.

– Vi känner oss till exempel effektiva när vi har ”många bollar i luften”, men i själva verket gör det oss mindre effektiva. Tänk singletasking i stället för multitasking. Det gör oss mindre trötta, mer fokuserade och vi får högre kvalitet i det vi gör.

Att planera in luft och återhämtning i sitt arbetsschema är också viktigt för den mentala hälsan och prestationsförmågan, menar Louise Nelson.

– Ett skräckexempel är sättet många av oss jobbade under pandemin. Då allting skedde digitalt kunde vi ha möten som avlöste varandra under hela dagen, utan ens en minuts paus emellan. Det är motsatsen till effektivt, säger hon och fortsätter:

– Vi behöver planera in luft till pauser och sådant som bara händer – möten som drar ut på tiden, extra krävande arbetsuppgifter, mejl som vi behöver agera på direkt. Vi har en tendens att skapa en kultur där man ska vara i gång och alltid ha fullt upp. Men hög aktivitet är definitivt inte lika med hög effektivitet.