Så funkar arbetstidslagen

Skydd i arbetslivet

Arbetstidslagen (ATL) är en svensk lag som reglerar hur länge och när du får arbeta. Den är till för att skydda din hälsa, säkerhet och rätt till vila samt främja balans mellan arbete och fritid. Lagen sätter ramar för bland annat arbetstid, raster, övertid, dygns- och veckovila, och kompletteras ofta av kollektivavtal.

Vad säger arbetstidslagen?

Arbetstidslagen reglerar bland annat ordinarie arbetstid 40 timmar per vecka, övertid 200 timmar per kalenderår, dygnsvila 11 timmar per 24 timmar och veckovila 36 timmar per 7 dagar. Arbetstidslagen gäller, med vissa undantag, allt arbete som utförs i Sverige, oavsett om det är fråga om ett svenskt eller ett utländskt företag.

Kollektivavtal trumfar lagen

Arbetstidslagen kan förhandlas bort och helt eller delvis ersättas av regler i kollektivavtal för att anpassas till specifika branscher och behov. Däremot får inte kollektivavtalets regler vara sämre än vad lagen och EU-direktivet kräver. Det gäller bland annat dygnsvila, veckovila och sammanlagd veckoarbetstid.

Hur får arbetstiden förläggas?

Arbetsgivaren bestämmer hur arbetstiden ska förläggas, men måste följa reglerna i arbetstidslagen eller kollektivavtal. Om arbetstiden eller jourtiden ska ändras ska besked i regel lämnas minst två veckor i förväg. Kortare framförhållning är bara tillåten om verksamheten kräver det eller om något oförutsett gör att schemat måste ändras snabbt.

Skillanden mellan rast och paus

Rätten till rast är aldrig förhandlingsbar. Enligt arbetstidslagen har du rätt till rast senast efter fem timmars arbete. Rasten räknas inte som arbetstid, vilket innebär att du kan lämna arbetsplatsen och inte behöver vara tillgänglig. Lagen anger ingen exakt längd, men Arbetsmiljöverket rekommenderar minst 30 minuter. Utöver rasten har du också rätt till kortare pauser som ingår i arbetstiden. Även om pausernas längd inte är reglerad måste arbetsgivaren planera arbetet så att de kan tas vid behov.

Källor: Arbetsmiljöverket och Verksamt.se