Utredning gör tummen upp för automatiserat beslutsfattande

Sedd av 59

Arbetsmiljö. Kommunallagen bör skrivas om för att möjliggöra automatiskt beslutsfattande inom kommuner och regioner. Det föreslås i en utredning som nyligen överlämnats till regeringen. – Vi är besvikna. Vi trodde att utredningen skulle ge mer, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR.

Senast ändrad 16:12, 3 Maj 2021
Foto: Markus Spiske/Unsplash.
Kommuner som Trelleborg började redan för några år sedan överlåta vissa beslut till robotar och algoritmer

Automatiserat beslutsfattande har länge förekommit inom statliga myndigheter, till exempel vid beslut om tillfällig föräldrapenning hos Försäkringskassan och körkortstillstånd hos Transportstyrelsen. På senare år har också kommuner börjat överlåta beslut i rutinärenden till robotar och algoritmer, för att effektivisera verksamheten, förkorta handläggningstider och ge medborgarna en snabbare service. Trelleborgs kommun var pionjärerna när de 2017 delegerade socialtjänstens beslut om försörjningsstöd till ett algoritm-baserat system. Att delegera kommunala beslut på det här sättet är dock inte okontroversiellt. Akademikerförbundet SSR har påpekat att det saknas insyn i hur besluten tas. Det har också funnits oklarheter om förfarandet är förenligt med kommunallagen.

Efterlyser en tydligare statlig reglering

Ifjol fick regeringens särskilda utredare, före detta justitierådet Marianne Eliason, i uppdrag att titta närmare på saken. Nu har hon överlämnat sin utredning till civilminister Lena Micko. Här föreslår hon att lagen skrivs om så att kommuner och regioner får möjlighet att delegera rutinärenden till en automatiserad beslutsfunktion. Lagändringen kan klubbas igenom av riksdagen innan nästa val 2022.

Akademikerförbundet SSR:s chefsekonom Simon Vinge är besviken på utredningen som han tycker saknar svar på flera viktiga frågor. Han efterlyser bland annat en tydligare statlig reglering kring hur automatiserat beslutsfattande får införas inom kommuner och regioner.

– Statliga myndigheterna som använder detta har identifierat vilken lagstiftning som är lämplig att automatisera. Ta tillfällig föräldrapenning till exempel. Om du har tjänat X kronor då har du rätt till Y kronor. Det är väldigt lätt att automatisera. Men socialtjänstlagen är inte en lagstiftning man bara gör om till kod. Den är ganska luddig och kräver en profession som tolkar den. Det kan inte en algoritm göra, säger han.

”Experimentera med de mest utsatta”

Simon Vinge ifrågasätter också om kommunerna använder automatiserat beslutsfattande inom rätt områden.

– Frågan är om man ska börja experimentera med de allra mest utsatta. De som ska ha försörjningsstöd. Jag tycker inte det. Konsekvenserna om det blir fel kan bli ganska allvarliga, säger han.

Akademikerförbundet SSR har nu tagit fram rapporten "Låg tilltro tlll automatiska beslut i det offentliga" som förtydligar vilken typ av statlig reglering de vill se. Rapporten kommer att presenteras torsdagen den 29 april vid ett av SSR:s digitala lunchseminarium inför den stundande kongressen i maj.

Läs utredningen ”En väl fungerande ordning för val och beslutsfattande i regioner och kommuner”.

Läs Akademikerförbundets SSR:s rapport "Låg tilltro till automatiska beslut i det offentliga".

Läs även vad Akademikern tidigare skrivit i ämnet.

up 19