Utbildningsnivå påverkar pappors uttag av föräldradagar

Sedd av 104

Jämställdhet. Samtliga tre pappamånader har bidragit till ett mer jämställt uttag av föräldradagar, det visar en ny analys från Försäkringskassan. Men det är fortfarande få som delar lika.

Senast ändrad 13:21, 15 Maj 2019
Foto: gettyimages.

När föräldraförsäkringen infördes 1974 var det med syftet att både mammor och pappor skulle kunna kombinera arbete och studier med familjeliv. Trots det har det alltid varit mammorna som har tagit ut merparten av föräldradagarna. 

För att skapa ett mer jämställt uttag infördes en första reserverad pappamånad 1995. Därefter har ytterligare två reserverade månader införts, en 2002 och en 2016. 

En färsk analys från Försäkringskassan visar att samtliga reserverade månader har haft effekt, men att de har påverkat vissa grupper av föräldrar mer än andra. 

Analysen visar bland annat att den första reserverade månaden främst påverkade gruppen av pappor med låg utbildningsnivå, motsvarande grundskoleutbildning. 

De andra reserverade månaden hade däremot störts effekt bland män med hög utbildningsnivå, motsvarande en avslutad högskoleutbildning. I genomsnitt tog den här gruppen av män då ut åtta fler föräldradagar jämfört med innan.

Den tredje pappamånaden har i sin tur haft störst effekt bland män med medelhög utbildningsnivå, motsvarande gymnasienivå. Däremot har den här sista pappamånaden inte haft någon nämnvärd effekt på män med hög utbildningsnivå, vilka i genomsnitt redan tog ut nästan 90 dagar med föräldrapenning. 

– De reserverade månaderna har ökat pappors uttag av föräldrapenning. Men mycket annat påverkar föräldrars uttag, bland annat ser normer och förväntningar på föräldrarnas roller olika ut i olika grupper och kan ha betydelse för föräldrarnas beslut, säger Alexandra Wallin, chef för avdelningen Barn och familj på Försäkringskassan.

Totalt sett är det pappor med hög utbildningsnivå som tar ut flest föräldradagar. Analysen visar även att män inom offentlig sektor i genomsnitt tar ut fler föräldradagar än män inom privat sektor.  

En av slutsatserna i analysen är att det kan vara svårt att påverka grupper av män med ett lågt uttag av föräldrapenning genom att införa ytterligare reserverade månader. Rapportförfattarna skriver att det behövs andra insatser för att förändra föräldrars inställning till ett jämställt föräldraskap. 

– För oss är det viktigt att arbeta för att alla föräldrar har en god kunskap om föräldraförsäkringen och vilka möjligheter och konsekvenser den ger, säger Alexandra Wallin, chef för avdelningen Barn och familj på Försäkringskassan.

När föräldraförsäkringen infördes 1974 tog mammorna ut 99,5 procent av alla dagarna medan papporna tog ut 0,5 procent. Sedan dess har utvecklingen gått framåt – om än långsamt. Förra året stod mammorna för cirka 70,7 procent av de utbetalda dagarna och papporna för cirka 29,3 procent.

Viktiga slutsatser i rapporten: 

– De reserverade månaderna har bidragit till ett mer jämställt uttag av föräldrapenning. 

– 40 procent av papporna till barn födda 2016 har tagit ut minst 90 dagar med föräldrapenning när barnet fyllt två år. 

– De reserverade månaderna har framför allt påverkat pappor i grupper som har ett genomsnittligt uttag strax under det nya antalet reserverade dagar. Vid införandet av den tredje reserverade månaden handlar det om de som innan reformen tog ut fler än 60, men färre än 89 dagar. 

– Den tredje reserverade månaden ökade uttaget framför allt bland män med medelhög utbildning. 

I analysen är det endast barn som har två föräldrar av olika kön som är inkluderade. Andra familjekonstellationer har inte analyserats. Man har heller inte kunnat studera reformens påverkan på grupper som har särskilt svårt att nyttja föräldraförsäkringen, till exempel studenter.

Text: Malin Letser 

up 33