Tufft för vår analoga hjärna i en digital värld

Sedd av 234

Forskning. Kommer du ihåg när vi förväntade oss att faktiskt ha ögonkontakt under ett helt möte på jobbet? Frågan ställs av Anna Tebelius Bodin när hon förklarade hur vår hjärna klarar sig i en värld med smarta telefoner.

Senast ändrad 11:55, 10 Okt 2019
Foto: Annika Clemens.
Anna Tebelius Bodin föreläste på HR-dagarna i veckan om hur hjärnan påverkas av smarta telefoner.

De smarta telefonerna förändrade världen, men vår hjärna har inte hunnit anpassa sig. Den är gjord för att leva med brist på socker, information och kontakter. I dag lever vi med ett överflöd av just detta. Överflöd 24 timmar om dygnet.

– Det är själva receptet på stress, säger Anna Tebelius Bodin, pedagog och föreläsare, från scenen.

Hon var en av talarna på HR-dagarna som hölls på Cirkus i Stockholm i veckan, arrangerade av Sveriges HR Förening.

Vår hjärna har funnits i 40 000 år och bara under en mycket kort del av den perioden har vi levt i överflöd.

– Först kom 1900-talet och vi fick obegränsad tillgång till socker. Sedan kom informationsåldern och vi fick obegränsad tillgång på information. Och sedan sociala medier kom har vi knappast brist på kontakter.

Problemet med den fria tillgången handlar om den delen av hjärnan som är känslomässigt styrd. När den delen hela tiden kan få snabb belöning i form av snabba kolhydrater eller bekräftelse på sociala medier tar den över den andra, mer reflekterande och tänkande delen av hjärnan. Anna Tebelius Bodin jämför den känslomässiga delen av hjärnan med en bortskämd tonåring som bara har blivit mer och mer odräglig.

– Tonåringen är inte längre bara bortskämd utan lever i överflöd. Det är inte brist på någonting, det finns alltid en redbull till hands, shopping, nätcasinon eller mejl att kolla. Det finns alltid någonting som får den emotionella hjärnan att känna ”åh vad härligt”.

Nu har ”tonåringen” blivit rejält odräglig och ifrågasätter vad den ska med den tänkande delen av hjärnan till, ”Varför ska jag behöva tänka på allt det här? Varför ska jag bli ensam med mina tankar när jag kan ta med mobilen på toaletten?”

Några minuter över på stationen i väntan på bussen? Klart man passar på att ta upp mobilen. Eller?

Men hjärnan har behov av att ibland bara stå eller sitta ensam med sina tankar. Det ger inga snabba kickar, men ger effekt på sikt. Anna Tebelius Bodin berättar om hur man faktiskt kan se skillnad i främre delen av hjärnan på personer som börjar med att sitta still utan att göra någonting tio minuter om dagen.

– Efter en månad syns starkare kopplingar mellan hjärncellerna när vi tittar med kamera på nätverken i hjärnan.

Intrycken och informationsflödet lär inte minska i framtiden, så vi människor måste helt enkelt hitta ett sätt att hantera det, konstaterar Anna Tebelius Bodin. Och då måste den odrägliga tonåringen regleras och den tänkande delen av hjärnan stärkas. Ett tips är att göra saker som vi mår bra av när vi tänker tillbaka på dem.

– Det som känns bra i stunden säger inget om hur det kommer att påverka ditt välbefinnande. Tänk tillbaka på minnen som får dig att må bra. Få personer går och lägger sig på kvällen och tänker att dagens höjdpunkt var när de skrollade på Facebook i en timme.

Arbetsplatser bör vara utformade för att kunna tänka och reflektera i stället för att få ständiga intryck, tycker hon. Och kanske bör vi då och då försöka ha ett möte med någon utan att hålla koll på mobilen samtidigt och i stället se varandra i ögonen.

Läs mer: Så kan arbetsplatser utformas för att våra hjärnor ska må bättre

up 7