29 juni, 2018

Tid för vila?

Doppar du tårna i vattnet samtidigt som du kollar jobbmejl i mobilen? I så fall är du inte ensam. Allt fler jobbar under semestern.

stranden-kopi

Foto: rasmus Meisler

Ett par fötter med en solgul strand i bakgrunden. Någon som sover med en pocketbok över ansiktet. Det turkosa havet som skiljer individen från den övriga världen.

Våra semesterbilder gestaltar drömmen om semestern. Men också status. En lång semester har nämligen, precis som god sömn, blivit en markör för oberoende, enligt trendspanare.

Och det är kanske inte så konstigt. Status kommer ur exklusivitet. Samtidigt som en helt bort- (och ned-) kopplad Stig Helmer med solglasögon och hawaiiskjorta blir det nya idealet upplever nämligen allt fler att de måste arbeta under sommarledigheten.

Enligt en ny undersökning som Sifo har gjort på uppdrag av byggbolaget Skanska är det så många som 4 av 10 personer som känner en press på sig att vara tillgängliga för arbetsgivaren under semestern och 8 av 10 som svarar på jobbrelaterade mejl, sms och samtal på fritiden.

Helena Falkenberg, forskare vid Stockholms universitet som skrivit om relationen mellan arbete och fritid, menar att risken med att småjobba på semestern är att vi inte får tillräcklig återhämtning.

En viktig del av rekreationen är nämligen att vi ibland kan koppla bort arbetet – helt. Man kanske inte tycker att det är så dramatiskt att kolla jobbmejlen då och då under lata sommardagar, men det lilla klicket kan få vidare konsekvenser än vad man tror.

– Människan är oerhört bra på att föreställa sig saker, och våra föreställningar drar igång kroppen. Ett mejl kan sätta igång ett stresspåslag. Det finns också en risk att sömnen påverkas negativt, och den är jätteviktig för vår hälsa. Det där mejlet kan i slutänden visa sig äta upp mycket mer tid och energi än det tog att läsa det, säger Helena Falkenberg.

Sifo-undersökningen differentierar inte mellan olika yrkeskategorier, men generellt är akademiker en av de grupper som är särskilt berörda av det gränslösa arbetslivet. För ett par år sedan gjorde SCB en stor arbetsmiljöundersökning, och där menade hälften av akademikerna att de var tvungna att dra in på luncher, arbeta över eller ta med sig jobb hem. Bland övriga grupper i samhället var motsvarande siffra ungefär en tredjedel.

Men hur kommer det sig då att vi jobbar under semestern? I en nätundersökning från förra året framkom tre huvudorsaker: för att undvika mycket jobb efter semestern, för att arbetsuppgifterna inte kan vänta och för att ingen annan kunde utföra dem i ens ställe.

Undersökningen är liten, och man får ta den med en nypa salt. Men Karin Fristedt, utredare på Saco, känner igen bilden bland akademikerna. Två tredjedelar av dem menar att de har alldeles för mycket att göra.

– Dessutom upplever de att de tar stort ansvar och har mycket krav på sig. Inte minst i Akademikerförbundet SSR:s grupper, där man ofta möter människor i utsatta situationer.

Att yrkesgrupper som jobbar med utsatta människor löper särskild risk för stress stöds av forskningen. Fenomenet kallas ”samvetsstress”. Man tar av sin lediga tid för att hinna mer. Men det är också så att själva känslan av otillräcklighet skapar problem.

– Om man har överordnade som säger ”vi har inte tid med empati, vi måste jobba på och klara vårt beting”, så gör de flesta som chefen säger. Samtidigt känner man att det inte är rätt. Det skapar ett dåligt samvete, förklarar Marie Åsberg, senior professor i psykiatri vid Karolinska institutet och den som myntade begreppet ”utmattningssyndrom”. 

En arbetsgivare kan bara med mycket starka skäl beordra någon att avbryta semestern för att arbeta, men om man upplever att man måste jobba en del för sin egen skull tycker Helena Falkenberg att man ska tänka på några saker, till exempel att stämma av med sin eventuella familj. Det gränslösa arbetslivet riskerar nämligen inte endast att skapa problem för arbetstagaren, utan också i hens relationer.

– Konflikten mellan arbete och familj uppstår lättare om gränserna är flytande. Ett sätt att minska konflikten är därför att sätta tydliga gränser. Man kan till exempel göra upp en plan där man bestämmer att just den här timmen om dagen är jag upptagen, säger Helena Falkenberg.

Den bortgångna idéhistorikern Karin Johannisson talade en gång om sömnen som ett kapital i det projekt som heter ”ett hälsosamt liv”. Den ultimata semestern är ett annat sådant kapital. Dess status devalveras först när den höga stressnivån i samhället sjunker.

Och dit finns det inga genvägar: Vi måste arbeta systematiskt med arbetsmiljön, enligt Karin Fristedt på Saco.

– Det handlar om att hitta en rimlig balans mellan krav och resurser.

Marie Åsberg vid Karolinska institutet håller med: utan det arbetet får vi aldrig kontroll över utmattningsdepressionerna.

 – De har kommit som epidemier sedan 70-talet. Senast vi hade en topp var 2003, och nu är vi inne i en ny. Snart kommer det att börja gå ned igen, men sedan kommer ännu en generation som inte vet hur de ska hantera stressen. Och det som är oroande nu är att det är allt fler yngre som går in i väggen.

Enligt Helena Falkenberg finns det bara en bra anledning att jobba under semestern: om livet i annat fall skulle bli ännu stressigare.

I övrigt är det bara att stänga av mobilen och köra ner huvudet, eller åtminstone fötterna, i sanden.  

Text: Tim Andersson, Akademikern.

Akademikern

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Växande lokalförening gör skillnad

FÖRTROENDEVALDA Lokalföreningen i Ragunda driver frågan om...
18 mars, 2024

Akademikerna lämnar kommunerna – här är personalomsä...

BEMANNING Hög personalomsättning utmanar välfärden o...
14 mars, 2024

Nytt varsel på Arbetsförmedlingen

ARBETSFÖRMEDLING Fortsatta nedskärningar väntar på Arbetsfö...
13 mars, 2024

Bemöter LVU-kampanjen på sociala medier

DESINFORMATION Nu finns Socialstyrelsen på Tiktok och Sna...
12 mars, 2024


Läs även

"Jag tjänade massa pengar och brände dem på att må b...

PORTRÄTT För Johanna Haag var karriären allt. Men u...
10 november, 2023

Riskerna större utan superintelligensen

AI Forskaren Robert Johansson är orolig. Extr...
1 november, 2023

”Viktigt att folkhälsovetare lär sig framtiden...

AI Max Olsson tror att AI kommer att göra fra...
27 oktober, 2023

”Aldrig funnits så stora möjligheter till över...

FORSKNING Kontrollen över arbetstiden blir alltmer d...
24 oktober, 2023