Tema arbetsbelastning: Vem drar i trådarna?

Sedd av 1513

Arbetsmiljö. Har du kontroll över din arbetsdag, eller slits du mellan uppgifter du aldrig hinner slutföra? Forskarna vet hur vi skapar friska arbetsplatser.

Senast ändrad 10:07, 9 Dec 2016
Foto: Rasmus Meisler.

Arbetsbelastning. Ordet klingar negativt fast det egentligen är neutralt. Alla som arbetar har arbetsbelastning. Problemet är när den blir för hög och ohälsosam. En av svårigheterna med att hantera arbetsbelastningen i en organisation är att det inte enkelt går att definiera vad som är en för hög arbetsbelastning. 

– Det är en relativ fråga och det går inte att säga när arbetsbelastningen blir ohälsosam. Det beror helt på strukturen i organisationen, relationerna och de emotionella resurserna på arbetsplatsen, individen och de förväntningar vi har, säger Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. 

Som exempel berättar hon om ett medelstort företag hon var i kontakt med för några år sedan. De hade objektivt sett mycket göra, och vad som många skulle betrakta som en hög arbetsbelastning, men de hade bra chefer som uppmuntrade de anställda, gav stöd och beröm. Genom en omorganisation slogs denna väl fungerande organisation sönder. Arbetsstrukturen och det emotionella klimatet försämrades. Då, plötsligt, upplevdes arbetsbelastningen som för hög trots att arbetsuppgifterna varken hade ökat eller förändrats.

Att många i det svenska arbetslivet har, eller upplever sig ha, en hög arbetsbelastning tror Eva Vingård beror på en rad faktorer. De enkla arbetsuppgifterna har i stort sett försvunnit och våra arbetsuppgifter kräver en större kognitiv förmåga, vårt samhälle har blivit mer globaliserat och arbetsmarknaden är mindre trygg med fler tillfälliga anställningar och svagare fackförbund. Tjugofyratimmars-samhället som vi har skapat i och med digitaliseringen gör att vi ständigt är nåbara, och att gränserna mellan arbete och fritid till viss del suddats ut. Och så påverkar våra förväntningar hur vi upplever arbetsbelastningen, menar Eva Vingård:

– Yngre personer har en helt annan uppfattning än äldre om hur arbetslivet ska se ut. För dem är det naturligt att det är mer småskaligt, gränslöst, otryggt och projektinriktat. Äldre kan uppleva en osäkerhet och ha svårt att förhålla sig till det nya landskap som växer fram. 

Oavsett om det rör sig om faktisk eller upplevd hög arbetsbelastning är det ett faktum att allt fler blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. De riskfaktorer som forskare, däribland Eva Vingård, har identifierat är höga krav, låg kontroll och bristande stöd.  Arbetsmiljöverkets statistik för arbetsskador 2014, som släpptes i juni, visar att arbetsskadorna ökar och att den näst vanligaste orsaken till arbetssjukdom är organisatoriska eller sociala faktorer. De ligger bakom var tredje anmälan om arbetssjukdom. 

Arbetsmiljöverket anser att det behövs en föreskrift för att komma åt brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och har därför gjort ett förslag på detta där arbetsbelastning är en betydande del. Definitionen som Arbetsmiljöverket har valt att använda för ohälsosam arbetsbelastning är: ”När kraven i arbetet mer än tillfälligt överskrider de resurser som finns att tillgå, och när belastningen leder till risker för ohälsa”.  I förslaget står det bland annat att arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren inte har en ohälsosam arbetsbelastning och att arbetstiden är just arbetstid, så att de anställda inte känner sig tvungna att vara nåbara utanför jobbet. 

Föreskriften har varit ute på remiss och nu behandlas remissvaren. Arbetsgivarverket och Svenskt Näringsliv anser inte att en föreskrift är rätt väg att gå medan de fackliga centralorganisationerna Saco, LO och TCO är positiva till förslaget, men menar att det bör vara skarpare och tydligare vad gäller bland annat mål och handlingsplaner. I september hoppas Arbetsmiljöverket kunna fatta beslut om förskriften.

Eva Vingård tycker att det är bra om föreskriften antas för den sätter mer fokus på riskfaktorerna. Men samtidigt tycker hon att det är viktigt att fokusera på det som fungerar bra i stället för på organisationers brister:

– Det gäller att försöka angripa organisationerna utifrån deras positiva sidor, och arbeta mer förebyggande genom att tala om hur en arbetsplats ska vara för att människor ska må bra. Om fokus hamnar på brister riskerar man att skuldbelägga människor, säger Eva Vingård. 

Hon tycker att föreskriften bör användas i förebyggande syfte som en målbild. 

Men om det inte går att säga vad som är en för hög arbetsbelastning, som Eva Vingård menar, hur mäter man den då? Vad är motsvarigheten till gränsvärden för bullernivån eller halten av asbest? 

Inom socialtjänsten pågår ett försök att mäta ärendebelastningen och den psykosociala arbetsmiljön. 

Wanja Astvik är forskare i psykologi vid Stockholms universitet och Mälardalens högskola. I samarbete med Akademikerförbundet SSR och Vision leder hon ett projekt för att utveckla ett mätinstrument.

Precis som Eva Vingård anser Wanja Astvik att det är komplicerat att säga om arbetsbelastningen har ökat eller ej. Men att det de senaste åren har skett en stor svängning som inneburit att den offentliga sektorn har effektiviserats råder det ingen tvekan om, anser hon. Ekonomin är central och budgeten går många gånger före kvalitet och arbetsmiljö. 

Instrumentet som Wanja Astvik nu utvecklar är en enkät med skalor för arbetsvillkor och hälsoutfall. I enkäten finns frågor kring olika arbetsvillkor, hur styrd man är i arbetet, hur dialogen ser ut i organisationen, kvalitet kontra budget, liksom frågor om stress, återhämtning, utmattning, engagemang och tillfredsställelse i arbetet. Den ska skickas ut vid två tillfällen med ett års mellanrum, för att forskarna säkrare ska kunna uttala sig om orsak och verkan. 

– Ett vetenskapligt beprövat instrument kan ge frågorna om den psykosociala arbetsmiljön dignitet så att chefer och politiker inte kan avfärda dem. Det kan bli ett effektivt instrument för att synliggöra problem i tid och gå in med åtgärder för att undvika hög personalomsättning och sjukskrivningar, säger Wanja Astvik. 

Enkäten ska också identifiera strategier som används för att hantera en hög arbetsbelastning. 

– Det är just i obalansen mellan krav och resurser som problem uppstår. I tidigare studier har man sett att de som använder sig av kompensatoriska strategier för att hantera för hög arbetsbelastning – som att arbeta kvällar, helger och hoppa över lunchraster – får betala med sin egen hälsa, säger Wanja Astvik. 

Även om många arbetsplatser behöver förbättra den sociala och organisatoriska arbetsmiljön finns det exempel på så kallade friska arbetsplatser, det vill säga organisationer som har få sjukskrivningar och låg personalomsättning. De faktorer som utmärker sig på friska arbetsplatser är i stort sett desamma inom offentliga och privata verksamheter. 

– En frisk arbetsplats har ett bra och tydligt ledarskap, god kommunikation, medarbetare som behandlas med respekt, en rättvis organisation, transparens och tydliga roller, säger Eva Vingård.

Text: Sally Henriksson

Ur magasinet Akademikern nr 4/2015. Läs hela temat i pdf:en på Akademikern.se

up 1268
Kommentera inlägget på vår medlemssajt