”Strukturer och normer lever sitt eget liv”

Sedd av 116

Likabehandling. Att känna till diskrimineringsgrunderna är en sak – att motverka dem är någonting helt annat. Med en ny facklig handbok vill Lena Svenaeus göra det lättare för förtroendevalda att förebygga diskriminering.

Senast ändrad 11:13, 4 Apr 2019
Foto: Emil Malmborg.
Lena Svenaeus är filosofie doktor vid Rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet.

Lena Svenaeus är filosofie doktor vid Rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet och har en bakgrund som chefsjurist på Akademikerförbundet SSR och som Jämo år 1994–2000. Den 28 mars lanserades hennes bok: Vad är aktiva åtgärder? – en facklig handbok.

Varför har du gett ut den här boken?
– Initiativet kommer från OFR, Offentliganställdas Förhandlingsråd som samlar 15 fackförbund inom offenlig sektor. Bakgrunden är att jag för snart tre år sedan skrev Vad är diskriminering? – en facklig handbok. I samband med det kom beskedet om att det skulle lagstiftas om en ny metodik för aktiva åtgärder i diskrimineringslagen, då såg man att det skulle behövas en handbok för det också. Nu kommer båda böckerna ut, den ena för första gången och den andra i en reviderad upplaga eftersom det sker förändringar i rättspraxis hela tiden. 

Berätta om innehållet i boken!
– Boken är skriven utifrån en facklig företrädares ögon och jag har hela tiden utgått från frågan: vad behöver man veta när man är facklig företrädare, centralt eller lokalt? Utifrån det har jag gjort en bedömning om vad som är det mest nödvändiga. Boken är ganska tunn och det finns en avsikt med det, nämligen att man ska orka läsa den. Av den anledningen har jag även systematiserat innehållet med olika flikar och tydliga rubriker såsom: rekrytering, lön, trakasserier, tillsyn och sanktioner. Tanken är att det ska vara enkelt att slå upp och hitta svaren på det man söker. Förhoppningsvis kan även ombudsmän och förbundsjurister som snabbt och enkelt behöver hitta aktuella rättsfall ha glädje av handboken.  

Är det något avsnitt i boken som du tycker är extra viktigt?
– Aktiva åtgärder vid rekrytering är ett område som jag gärna vill lyfta med tanke på hur många som står utanför arbetsmarknaden i dag. Kapitlet vill uppmuntra till att bredda sökvägarna och jobba annorlunda vid anställningsintervjuer. Som det ser ut i dag är det vanligt att det inte ens läggs ut en jobbannons vid en rekrytering, i stället går man via personer som man redan känner. Det här är inte ovanligt i den fackliga världen, men kanske ännu vanligare i privata näringslivet. Så det är förstås utomordentligt viktigt att fackliga företrädare vet vad policy och rutiner för hantering av trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier innebär och att de bevakar detta i samverkansarbetet med arbetsgivaren. 

Vad kan man som facklig ha för nytta av den här boken?
– Min erfarenhet från alla år som jurist på fackförbund är att det finns en rädsla och vilsenhet hos ombudsmän och förtroendevalda, många tycker att diskrimineringsfrågor är svåra. Jag upplever också att det finns en utbredd missuppfattning om vad diskriminering faktiskt är och hur pass vanligt det är. Med båda de här böckerna hoppas jag att läsare ska känna sig tryggare i sitt arbete mot diskriminering och att de ska tänka – det här klarar jag! 

Behövs handböcker om diskriminering år 2019? 
– Ja, utan tvekan. Även om kunskapen om diskrimineringsgrunderna är ganska utbredd i dag betyder det inte att de strukturer som finns har förändrats särskilt mycket. Strukturer och normer lever sitt eget liv, de försvinner inte bara för att människor får mer kunskap. Det enda sättet att skapa förändring är att ingripa. Här är sanktioner väldigt viktigt! Man måste se till att olämpliga och olagliga beteenden inte får fortgå. Det är mitt hopp med de här handböckerna, att de ska få fart på lusten att ingripa och sätta tryck bakom orden!

Text: Malin Letser

 

up 34