15 april, 2019

Snabbspåret för socionomer har gett Sama Sadeghi nya jobbmöjligheter

Först studier, sedan praktik. Snabbspåret för socionomer har gett Sama Sadeghi möjlighet att jobba med det hon brinner för.

zama4-webb

Foto: Anna Simonsson

På Södertörns högskola, strax söder om Stockholm, är det lunchrusning. Studenter vimlar ut i vårsolen. Våren 2018 var Sama Sadeghi en av studenterna här. Då startade det första snabbspåret för socionomer med utländsk examen. Hon fick läsa 30 högskolepoäng i bland annat socialrätt, förvaltningsrätt och om det svenska välfärdssystemet. 

– De ställde samma krav på oss som på andra studenter. Det är jag glad för. De trodde på oss och den utbildning och erfarenhet vi har. Vi behöver bara komplettera och jobba med språket, säger hon.  

Sama Sadeghi har en master i socialt arbete från Iran. Där arbetade hon med våldsutsatta kvinnor och barn i tio år, både inom statliga verksamheter och olika frivilligorganisationer. För drygt fyra år sedan träffade hon en man från Sverige, gifte sig och flyttade hit. 

– Det var som en chock, skrattar hon. 

– I mitt yrke kan jag inte göra någonting utan språket. Jag behövde börja om från noll. 

När Sama Sadeghi var färdig med SFI och Svenska som andraspråk kunde hon skriva bra och pratade tillräckligt mycket svenska för att klara sig i samhället. Men för att kunna jobba som socionom krävs ett helt annat språk. 

– Du måste kunna bygga relationer och gå på djupet in i människors känslor och tankar. Då behöver du kunna prata på en helt annan nivå, konstaterar hon.

Men så kom ett mejl från Akademikerförbundet SSR. Det var en inbjudan till en informationsträff om snabbspåret för socionomer med utländsk examen. Sama Sadeghi gjorde ett prov och blev antagen. Nu har hon klarat av de akademiska delarna och är inne i slutfasen av sin praktikperiod på ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor. Boendet drivs av stiftelsen Unga kvinnors värn och enligt Sama Sadeghi har det varit den viktigaste delen av snabbspåret. Hon har fått använda sina nya kunskaper i praktiken och fått träna svenska i ett professionellt sammanhang. 

– I början var det så svårt. Om någon pratade direkt till mig förstod jag men när de pratade tillsammans missade jag innehållet. Men nu, efter tre månader, så förstår jag, säger hon. 

Den bästa bekräftelsen har hon fått från de klienter hon mött. Ingen av de utsatta kvinnor hon mött har signalerat att de haft svårt att förstå eller kommunicera med henne. 

– Människor behöver medkänsla, inte att man säger saker med helt korrekt grammatik. Det stärker mig varje dag. Man visar känslor och förståelse på så många mer sätt än med språket. 

Åsa Grimlund Miltoft är verksamhetschef på stiftelsen Unga kvinnors värn. Hon berättar att de får väldigt många frågor om att ta emot praktikanter. Nästan alla får nej på grund av tidsbrist. Men den här gången var tajmningen i verksamheten rätt. De såg också en möjlighet att få in en erfaren person som skulle kunna tillföra något till verksamheten, samtidigt som det kändes meningsfullt ur ett samhällsperspektiv. 

När de tackat ja till att ta emot en praktikant fick de tre CV från Arbetsförmedlingen. Valet föll på Sama Sadeghi och verksamhetschefen Åsa Grimlund Miltoft är förvånad över hur väl det hela fallit ut.

Visst, i början gick det lite trögt med språket. Men hon har växt in i rollen, lärt sig språket och fått allt mer ansvar. Nu har hon jobbat extra några avlönade pass som behandlingsassistent och de har fört diskussioner om ett vikariat framöver. 

– Matchningen har varit avgörande för oss. Sama vill jobba med den här målgruppen och har erfarenhet med sig från Iran. Även om lagstiftningen är helt annorlunda här så är kvinnornas situation likartad, säger Åsa Grimlund Miltoft, verksamhetschef. 

Även Sama Sadeghi är väldigt nöjd med sin praktikplats men vet andra deltagare i snabbspåret som inte haft samma tur. Generellt har det varit svårt för många att hitta platser. 

– Det är jätteviktigt att få rätt praktikplats. Men den enskilde deltagaren kan inte ensam motivera arbetsgivarna att tro på oss som har en utländsk utbildning. Det behövs ett större jobb från samhället, säger hon. 

Sama Sadeghi konstaterar att innan hon började sin praktik hade hon aldrig varit i ett helt svenskt sammanhang.  Nu, när hon har både formell kompetens, erfarenhet och referenser, ser hon helt andra möjligheter att faktiskt få jobba med det hon vill. 

– Varje människa har en roll i livet. Min är att vara socionom och jag älskar verkligen mitt arbete. Det är inte bara ett jobb för mig, det är en stor del av mitt liv. Och jag vill få möjlighet att vara nöjd med livet, säger hon.  

Text: Annika Larsson Sjöberg

Sedan den här artikeln skrevs har det kommit besked om att tre akademikersnabbspår ska läggas ner till följd av Arbetsförmedlingens nedskurna budget. Snabbspåret för socionomer är ett av dem.

Annika Larsson Sjöberg

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Siffersatt avtal i hamn – 3,3 procent i löneökning

AVTAL Nytt kollektivavtal är klart och garantera...
28 mars, 2024

Prognos: Bristen på präster och socionomer består

BEMANNING Socionomer, präster och diakoner kommer at...
28 mars, 2024

Stöd ska hjälpa kommuner att stoppa felaktiga utbeta...

VÄLFÄRDSBROTT SKR tagit fram ett stödmaterial som ska hj...
27 mars, 2024

Socionomutbildningen ses över – ”Studenterna b...

UTBILDNING Beskedet att socionomutbildningen ska ses ...
26 mars, 2024


Läs även

Akademikerna lämnar kommunerna – här är personalomsä...

BEMANNING Hög personalomsättning utmanar välfärden o...
14 mars, 2024

”Ett vanligt knegarjobb kan sällan ersätta den...

ARBETSFÖRMEDLING Det finns jobb att hitta efter fängelsetid...
8 mars, 2024

Stort tryck på lön i årets avtalsrörelse

KOLLEKTIVAVTAL Reallöneökningar och karriärvägar viktigas...
26 februari, 2024

Grupperna som har svårare att komma in på arbetsmark...

ARBETSMARKNAD Vissa får lättare jobb än andra. Nu uppman...
23 februari, 2024