Skyddsombud med makt

Sedd av 1685

Skyddsombudet skyddar liv och hälsa. Trots det får denna 100-åring inte alltid uppmärksamhet efter förtjänst.

Senast ändrad 10:07, 9 Dec 2016

Ett sekel har gått sedan skyddsombudet först gjorde entré på svenska arbetsplatser. Arbetsmiljöexperten Maria Steinberg är en av skyddsombudens främsta förkämpar i Sverige. Hon tycker att vi har all anledning att fira denna synnerligen vitala 100-åring.

– Skyddsombuden är viktiga, men de får inte den uppmärksamhet i de fackliga organisationerna som de förtjänar. Deras uppgift är att skydda liv och hälsa. Klarar man inte det spelar det ingen roll hur det går med löner och medbestämmande.

Maria Steinberg är jur dr vid Örebro universitet och en flitig föreläsare i arbetsmiljöfrågor. Hennes doktorsavhandling som kom för sex år sedan heter“Skyddsombud i allas intresse”.

Redan där lyfte hon fram skyddsombudens svaga ställning i de fackliga organisationerna och menade att de utgör en underutnyttjad resurs. Och så är det fortfarande.

– Fackliga företrädare borde lära sig mer om arbetsmiljölagen och hur skyddsombuden jobbar. Då skulle facket bli starkare och skyddsombuden få en högre status. Ofta får inte skyddsombuden vara med när arbetsorganisationen ändras. Vad ska man då ha dem till, frågar hon sig.

Enligt Maria Steinberg är det inga fackliga företrädare som har en så stark rättslig ställning som skyddsombuden. De har till och med laglig rätt att stoppa ett farligt arbete.

Borde de göra det oftare?

– Stopprätten tycker jag bara ska utnyttjas i akuta fall. Det är bättre att först ”göra en 6.6.a”, säger hon.

Det betyder att använda sig av bestämmelsen i arbetsmiljölagens sjätte paragraf och påtala problemet för arbetsgivaren och sedan – om det inte ger resultat – gå vidare till Arbetsmiljöverket.

– Det brukar oftast leda till någon typ av förändring.

Maria Steinberg tycker det är fascinerande att det är 100 år sedan det första skyddsombudet utsågs. Att en tidning som Akademikern kontaktar henne ser hon som ett bevis för att arbetsmiljöproblemen har brett ut sig till allt fler sektorer av arbetslivet.

– I början fanns skyddsombuden mest bland byggjobbare och industriarbetare, men nu behövs de även i mjuka sektorer, bland socialsekreterare till exempel, säger hon.

Ändå finns det fortfarande en skillnad mellan hur arbetsmiljöarbete bedrivs i manliga och kvinnliga sektorer. Maria Steinberg kritiserar arbetsmiljölagen för att vara ”sexistisk”.

– De som jobbar med relationer får inte lika mycket stöd som de som jobbar med maskiner. Samhället reagerar mycket starkare på risker i manliga miljöer. En socialsekreterare i en riskfylld miljö får inte alls samma stöd som en byggnadsarbetare som faller, säger hon.

Maria Steinbergs intryck i de kontakter hon haft med Akademikerförbundet SSR är att hot och våld tillsammans med andra typer av kränkningar är relativt vanligt förekommande bland förbundets medlemmar. Det gäller även stress.

– Många behöver stöd, men man måste också lära sig att koppla av och inte få dåligt samvete för alla människor man inte hinner hjälpa. Det är inte ditt ansvar att rädda världen, säger hon.

Ett annat problem är att det ofta är otydligt vem som har arbetsmiljöansvaret i politiskt styrda organisationer – politikerna eller tjänstemännen. Och att någon kan bli chef utan att ha en arbetsmiljöutbildning finner hon konstigt.

Hur gör man då det är en dålig chef som är själva arbetsmiljöproblemet?

– Då kan skyddsombudet kräva att det görs en psykosocial undersökning. Om det visar sig att de flesta tycker att ledarskapet är dåligt är nog inte arbetsgivarna dummare än att det gör något åt det. Så skyddsombuden har stor makt, indirekt kan de avsätta chefer, säger Maria Steinberg.

Alla tycker att arbetsmiljöfrågor är viktiga, men nästan ingen vill bli skyddsombud. Det är ett dilemma på många arbetsplatser – på Beroendecentrum i Stockholm ska det bli ändring på det.

Milla Jonsson leder ett nystartat arbetsmiljöprojekt på Beroendecentrum i Stockholm. Hon ser skyddsombudet som en nyckelperson.

– Om vi inte har en bra arbetsmiljö kan vi heller inte leverera bra vård. Och bästa sättet att få en bra arbetsmiljö är att ha fler skyddsombud. Men de flesta vet inte riktigt vad ett skyddsombud gör eller vilka rättigheter och möjligheter man har, säger hon.

Att få fler intresserade av detta viktiga uppdrag är just vad Milla Jonsons projekt går ut på. Det gör hon genom att vara ute och föreläsa på arbetsplatserna och träffa fackliga företrädare. Hon tar nu fram ett material för utbildning av skyddsombud och under jubileumsåret 2012 kommer även ett antal kampanjer att anordnas. Hon håller också kurser i arbetsmiljörätt för cheferna.

Men vad är det då för arbetsmiljöproblem man har att brottas med på Beroendecentrum?

– Vi arbetar med patienter som har drogproblem och de är inte alltid pålitliga. Den mest påtagliga risken är nog patienter som uppträder hotfullt, säger hon.

Förutom att det är förenat med fysiska risker som att parera våld och hantera nålar utgör det självfallet en psykisk press att vårda drogberoende patienter.

Här finns också de vanliga problemen som att få tiden att räcka till eller trassel med chefen, vilket kan leda till stress och andra psykosociala besvär.

– Arbetsmiljö handlar också om samspelet mellan individer. Som på de flesta arbetsplatser förekommer det även mobbning och kränkande särbehandling här, säger Milla Jonsson.

Redan under projektets första tid har rutinerna förbättrats, fortsätter hon. Det gäller till exempel dialogen mellan chef och anställda liksom rutinerna för inrapportering av ärenden.

– Ofta handlar det inte om ovilja, utan att man inte vet hur arbetsmiljöansvaret ser ut på arbetsplatsen. Många vet inte att det alltid är arbetsgivaren som har ansvaret.

Beroendecentrum är en del av Stockholms läns sjukhusområde och har närmare 700 anställda utspridda på ett 70-tal platser.

På några enheter saknas fortfarande skyddsombud, men Milla Jonsson räknar med att projektet ska leda till att fler tar på sig uppdraget.

– Skyddsombudens uppgift är att se till att ingen far illa och de kan göra stor skillnad. De kan göra en anmälan till Arbetsmiljöverket och se till att det kommer ut en inspektör. Är det riktigt jävligt på en arbetsplats kan de stänga den, säger hon.

Personal som arbetar med myndighetsutövning är en utsatt grupp när det gäller hot och våld. Nu griper Arbetsmiljöverket in.

De ”myndighetsutövande” yrkesgrupper som har flest anmälda yrkesskador är poliser och kriminalvårdare. På tredje plats kommer gruppen socialsekreterare/kuratorer. Det är framför allt kvinnor som utsätts för hot och våld.

– Det här är ett prioriterat område för våra insatser. Vi ser extra allvarligt på hot och våld vid myndighetsutövning. Det innebär ju att man försöker påverka hur samhället upprätthåller ordningen. Därmed finns det en extra rättighetsaspekt här, säger Berndt Jonsson, tillsynsdirektör på Arbetsmiljöverket.

För knappt ett år sedan bestämde sig Arbetsmiljöverket för att skärpa tillsynen på det här området. Hittills har man gjort cirka 500 förrättningar på olika arbetsplatser. På flera ställen har man slagit ner på konkreta psykosociala arbetsmiljörisker, på andra ställen har man funnit brister i rutinerna för arbetsmiljöarbetet.

– På många större arbetsplatser finns bra rutiner, men de är inte tillräckligt inarbetade och kända av den berörda personalen, säger Berndt Jonsson.

Innan det här projektet avslutas nästa år ska uppemot 2000 arbetsplatsbesök genomföras. Målen är att öka kunskaperna hos både arbetsgivare och arbetstagare, att arbetsgivarna ska bli mer aktiva i att undersöka och åtgärda riskerna samt att få till stånd rutiner för uppföljande stöd.

Även i yrken som inte innebär myndighetsutövning är hot och våld ett växande arbetsmiljöproblem. Yrkesgrupper som ofta drabbas är försäljare i detaljhandeln, banktjänstemän och vård- och omsorgspersonal.

Enligt statistik från AFA Försäkring beror cirka 12 procent av alla allvarliga arbetsskador på hot, våld och rån. För 15 år sedan var siffran cirka 8 procent. Denna typ av skador utgör 20 procent av kvinnornas arbetsskador och 7 procent av männens.

Samtidigt finns en trend mot att sjukskrivnings- och behandlingstider för dessa skador blir allt kortare. Det tyder på att kunskapen om hur skadorna ska åtgärdas har förbättrats.

Hur mår arbetsmiljön i Sveriges största socialkontor? Akademikern följer upp vad som hänt i Lärjedalen.

I Angered i norra Göteborg finns sedan drygt ett år det som brukar kallas för Sveriges största socialkontor. Det bildades efter en hopslagning av de socialt utsatta stadsdelarna Lärjedalen och Gunnared. Parallellt med att den nya socialtjänsten skapats har säkerhetstänkandet stått i fokus, berättar Malin Johansson, som leder ett projekt för att förebygga hot och våld på arbetsplatsen.

Akademikern skrev om projektet när det startades för ett par år sedan i Lärjedalen. Då kunde man notera ett hårdnande klimat med många arbetsskadeanmälningar och en ökad oro bland personalen. Sedan dess har man arbetat målmedvetet med att få till stånd rutiner både för att undvika tillbud och för hanteringen efter att incidenter ägt rum.

Totalt arbetar nu cirka 600 personer på Individ- och familjeomsorg och Funktionshinder i Angered. Malin Johansson har varit runt på många arbetsplatsträffar och ett stödmaterial har tagits fram. Nu tror hon sig kunna skönja resultat:

– Jag har inte sett statistiken för 2011 än, men jag tror att hot- och våldsanmälningarna har minskat fast vi har blivit fler. Rutinerna verkar ha satt sig. Folk vet hur de ska tänka förebyggande och hur efterarbetet ska hanteras. Det känns som att vi har bättre kontroll över läget.

Hon är också nöjd med att säkerhetstänkandet har fått stort utrymme trots att själva stadsdelsreformen tagit mycket engagemang i hela organisationen.

– Att vi redan hade projektet i gång var till stor hjälp. Annars finns risken att de här frågorna hade hamnat långt ner i den allmänna röra som en omorganisation innebär, säger hon.

Det AFA-finansierade projektet avslutas i sommar. Vad händer sedan?

– Jag hoppas att de strukturer som vi har byggt upp kommer att leva kvar och att det stödmaterial vi tagit fram kommer att fortsätta användas och inte bli hyllvärmare. Det är viktigt att man avsätter tid för detta även framöver och att det finns någon som har ansvar för detta. Det ska inte vara kopplat till person utan till funktion, säger Malin Johansson.

Akademikern har granskat statistiken för våld och hot om våld riktat mot personal inom Statens Institutionsstyrelse, Kriminalvården och bland socialsekreterare. Det visar sig att våldet är ett växande problem.

I november 2011 gick fem unga pojkar till attack mot personalen på LVU-hemmet Råby utanför Lund. Angriparna slog, sparkade och hotade personalen. En vårdare fick flera slag mot huvudet.

På tre år har antalet rapporterade incidenter ökat med mer än 15 procent på Statens institutionsstyrelses(Sis) institutioner för vård enligt LVU och LVM. Totalt handlar det om hundratals fall varje år. Bakom siffrorna döljer sig allt från verbala hot till mordförsök.

Antal inrapporterade incidenter

Institution 2008 2009 2010

LVM 202 142 238

LVU 558 647 638

Total 760 789 876

LVM=lag om vård av missbrukare

LVU=lag om vård av unga

Källa: Sis, statistiken omfattar tillbud och händelser med våld eller hot om våld

I oktober 2011 mördades en ung kvinnlig vårdare på häktet i Huddinge. Hon dödades med ett stort antal batongslag och våldet mot vårdaren beskrivs som besinningslöst.

Av Kriminalvårdens statistik för ”Hot och våld mot personal” kan man se att antalet incidenter är konstant på häktena medan det har varit en minskning mellan 2008 och 2010 på kriminalvårdsanstalterna.

I häkte:

2010: 44 stycken

2009: 44

2008: 46

I anstalt

2010: 48 stycken

2009: 50

2008: 68

Källa: Kriminalvården ”Anmälningar om våld eller hot om våld.”

Socialsekreterare

I november 2011 åtalas en 28-årig man från Avesta för att ha hotat att skicka Bandidos till en socialsekreterare i Hultsfred i Småland. Mannen ska ha sagt att det kriminella MC-gänget skulle komma till socialsekreteraren för att hota eller skada henne. Åklagaren ansåg att mannen gjort sig skyldig till brottet hot mot tjänsteman.

Anmälda fall av våld eller hot om våld bland socialsekretare som lett till sjukskrivning

År Antal

2010 24

2009 20

2008 22

Källa: Arbetsmiljöverkets statistik för arbetsolyckor med sjukfrånvaro. ”Våld eller hot från personer utanför företaget.” Socialsekreterare och kuratorer.

Hot och våld drabbar Akademikerförbundet SSR:s medlemmar och förbundet agerar på flera sätt för att angripa problemet.

Nio av tio socialsekreterare upplever risk för att utsättas för hot och våld på arbetsplatsen. Var femte har själv blivit utsatt och ännu fler har kolleger som drabbats.

Förbundet har tagit fram en facklig handbok som heter Hot och våld i arbetslivet. Syftet är att bidra till ett bättre förebyggande arbete, bättre säkerhet och ett bättre omhändertagande av dem som drabbats av hot och våld i sin yrkesutövning.

Ett trilskande datasystem kan vara nog så psykiskt påfrestande. Det vet socialsekreterarna i Göteborg.

Nyligen slog Akademikerförbundet SSR:s huvudskyddsombud i Göteborg larm om psykosociala arbetsmiljöproblem orsakade av att datasystemet Treserva inte fungerar som det ska. Förbundet har vänt sig till samtliga stadsdelsförvaltningar med en framställan enligt Arbetsmiljölagens paragraf 6:6a för att få bort bristerna. Om inte arbetsgivaren tar tag i problemet kan skyddsombuden använda sin rätt att stänga arbetsplatsen och kalla dit Arbetsmiljöverket för inspektion. Nu har facket fått svar från förvaltningarna och håller på att gå igenom vad som behöver göras.

– Arbetsgivaren ska få en chans att lösa det här, säger huvudskyddsombudet Leilla Bezzazi.

Det krånglande datasystemet har orsakat stora problem. Dels handlar det om bidragstagare i svåra ekonomiska situationer som inte kunnat få ut sina pengar. För personalen leder de upprepade datahaverierna till frustration och övertidsarbete för att hinna med att dokumentera sina ärenden.

Leilla Bezzazi ger ett exempel:

– Systemet har inte varit tillförlitligt. Fast man trycker på spara så sparas inte dokumenten. Men nu fungerar det bättre.

Problemen med Treserva har orsakat en stor eftersläpning i de ärenden som ska handläggas. Därför tittar man nu också på lösningar för att komma i kapp med de ärenden som blivit liggande.

Skrivet av Bengt Rolfer

up 229
Kommentera inlägget på vår medlemssajt