Sjukvårdskuratorn har en viktig roll inom sjukvården

Sedd av 392

Hälso- och sjukvård. Att jobba som hälso- och sjukvårdskurator är både mångfacetterat och komplext, och innebär oftast behov av att hantera svårförenliga förväntningar från patienter och sjukvårdspersonal. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Senast ändrad 12:15, 10 Jun 2019
Foto: Gettyimages.

Läser du en jobbannons gällande en tjänst som hälso- och sjukvårdskurator kan beskrivningen ofta se diffus ut. Exempelvis kan det stå ”sedvanliga kuratorsuppgifter”. 

Men vad innebär egentligen de här sedvanliga kuratorsuppgifterna?

Den frågan har Elisabet Sernbo, doktorand vid Göteborgs universitet, undersökt i en ny avhandling. 

– Det finns mycket forskning om hur kuratorer uppfattar sitt yrke, och ofta är det med termer som ”luddigt” och ”oklara förväntningar” från andra yrkesgrupper. Samtidigt fanns det en brist på forskning som fokuserar på det dagliga arbetet – vad gör egentligen en kurator på jobbet? 

Avhandlingen är en etnologisk studie där Elisabet Sernbo har följt åtta kuratorer i deras dagliga arbete, samt pratat med ytterligare åtta kuratorer i en fokusgrupp.

Resultatet visar att arbetet som hälso- och sjukvårdskurator inte alls är luddig eller spretigt – så som det ofta beskrivs. Tvärtom finns det flera väldigt tydliga kärnpunkter som genomsyrar yrkesgruppen. 

– Det jag kom fram till är att kuratorn fyller många funktioner som gör att det sjukvårdande arbetet flyter på utan störningar. Kuratorn tar bort gruset i maskineriet så att själva behandlingsarbetet går smidigare för alla, säger hon.

Avhandlingen visar även att kuratorn i första hand ser sig som patientens företrädare, samtidigt som arbetet kräver att kuratorn hela tiden rör sig mellan olika lojaliteter och förväntningar. 

– Som hälso- och sjukvårdskurator hjälper du patienterna med deras svårigheter och kriser, både socialt och ekonomiskt, samtidigt som du hjälper sjukvårdspersonalen, exempelvis om det uppstår en konflikt med en patient. Då ska kuratorn gå in och avlasta dem och avgränsa deras arbete. Det finns otaliga sådana exempel, säger hon.

Det här innebär att arbetet ofta är komplex och utmanande, eftersom kuratorn bitvis måste kunna hantera svårförenliga förväntningar från olika parter. 

– Ett tydligt exempel är om personal är oense, eller om socialtjänsten drar ut på tiden i sin handläggning. Det finns en massa skäl till att det kan uppstå problem i maskineriet, då blir det ofta kuratorns ansvar att hantera det.  

En annan sak som har framkommit i avhandlingen är att hälso- och sjukvårdskuratorn är förhållandevis ensam i sitt arbete.

– Man identifierar sig sällan med andra kuratorer, utan snarare till annan personal. Det tycker jag är synd eftersom det gör dem väldigt ensamma i det här komplexa arbetet. Det försvårar även möjligheten till klinisk och teoretisk vidareutveckling. Kuratorerna blir som isolerade öar, säger hon. 

Elisabet Sernbo hoppas att hennes avhandling kommer att bidra med viktiga infallsvinklar gällande kuratorns arbete, och att den kommer att tydliggöra vad yrket faktiskt innebär.  

– Jag hoppas kunna bidra till att lyfta de här paradoxala och svårförenliga funktionerna som kuratorn har i sitt arbete. Sedan hoppas jag att det här kan sätta stopp för de meningslösa diskussionerna om att yrket är luddigt. Det är att förminska rollen. Hälso- och sjukvårdskurator är komplext och mångfacetterat yrke som påverkar både patienterna, annan personal och de sjukvårdande organisationerna.

I dag finns det 4 500 hälso- och sjukvårdskuratorer i Sverige och yrket innehas främst av socionomer. Från och med första juli kommer det att bli ett legitimationsyrke. 

Text: Malin Letser 

up 18