Säkerheten höjs på Sis ungdomshem

Sedd av 165

Socialt arbete. Statens institutionsstyrelse (Sis) inför en ny säkerhetsnivå och skiljer dem som är dömda för brott från andra ungdomar som vårdas på ungdomshem. Bra, säger Lena Henriksson, ordförande i Saco-S, som inte vill se en utveckling där ungdomar sätts i fängelse.

Senast ändrad 17:02, 18 Jan 2021
Foto: Privat / Annika Clemens.
En av flera uppmärksammade fritagningar inträffade på Råby ungdomshem i Lund i somras. Nu höjs säkerheten på Sis ungdomshem, något som Lena Henriksson, ordförande för Saco-S på Sis, har efterlyst.

Två av Sis 22 ungdomshem rustas upp för att ta emot de ungdomar med störst våldskapital och där risken för hot och fritagningar är störst. En ny och högre säkerhetsklass införs samtidigt som ungdomar som är dömda för brott inte ska bo på samma avdelningar som andra ungdomar.

Det är några av de förändringar som införs sedan regeringen i höstas gav myndigheten ett uppdrag att höja säkerheten.

– Jag tror att det här är bra, säger Lena Henriksson.

I höstas riktade hon skarp kritik mot den bristande säkerheten efter flera uppmärksammade fritagningar och konstaterade att det saknades tillräckliga resurser för att göra det som krävdes. Kort efter kritiken meddelade regeringen att den lägger cirka 100 miljoner kronor extra årligen för höjd säkerhet på myndigheten.

Som ordförande i Saco-S har Lena Henriksson varit delaktig i diskussionerna om säkerhetsarbetet. Och hon tror att myndigheten är på väg åt rätt håll. Att skilja på dem som är dömda för grova brott och vårdas enlig lagen om sluten ungdomsvård (LSU) från dem som är hos Sis enligt lagen om vård av unga (LVU) är bra, säger hon.

Det handlar bland annat om att de har olika rättigheter eftersom två olika lagrum gäller för dem.

– Ja, det underlättar arbetet, det blir en ökad tydlighet både för ungdomarna och personalen. Det här leder annars lätt till onödiga diskussioner som i värsta fall kan eskalera.

Däremot kommer det inte att vara möjligt att dela flickor på motsvarande sett. Av totalt cirka 700 ungdomar som vårdas på ungdomshem är det endast 68 ungdomar som är där enligt LSU och alltså är dömda för brott. De allra flesta är pojkar och bara några enstaka är flickor.

Flera saker görs för att öka säkerheten. En särskild säkerhetsavdelning finns numera liksom en säkerhetsdirektör. Det yttre skyddet stärks med bättre staket och nya kameror.

Tysslinge i Södertälje och Johannisberg i Kalix ska rustas upp för att kunna ta emot ungdomar med störst risk för hot och våld eller avvikningar.

Lena Henriksson tycker att Sis är på rätt väg, även om det kommer att dröja innan allt är på plats.

– Det har hänt en hel del sedan Sis startade i början på 1990-talet. Samhället har förändrats. Nu är vi förhoppningsvis på gång.

Samtidigt förs en politisk diskussion om att unga som döms för brott bör placeras i fängelse i stället för på något av Sis ungdomshem. Enligt en enkät som Dagens Nyheter har gjort bland riksdagspartierna finns en majoritet för att dessa ungdomar borde hanteras av Kriminalvården och inte av Sis.

Det håller inte Lena Henriksson med om.

– Nej, det är helt emot vad Amnesty, Barnombudsmannen och barnkonventionen säger. Titta på andra länder där man sätter barn i fängelse. Vill vi ha ett sånt samhälle?

Det är tvärtom viktigt att inte glömma behandlingsuppdraget när man talar om ökad säkerhet, påpekar Lena Henriksson.

– Vi behöver ha bättre bättre fysisk säkerhet också, men det räcker inte om vi inte har kvalificerad personal och fungerande rutiner och riskbedömningar, säger hon.

– Vi ska ha kvar uppdraget, men vi behöver rätt förutsättningar.

up 29