Så funkar det: Rast och paus

Sedd av 550

Akademikern. Börjar orken att tryta? Då kan det vara dags för fika. Du har rätt att vila under arbetsdagen.

Senast ändrad 14:18, 17 Okt 2018
Foto: Rasmus Meisler.

1. Max fem timmar utan vila

Ingen orkar arbeta långa perioder i sträck. Max fem timmar, säger lagen. Sen måste du få rast. Arbetsgivaren bestämmer när rasten får tas och det ska meddelas i förväg. Om du jobbar deltid mindre än fem timmar har du ingen rätt att kräva rast. Däremot får du ta en kortare paus.

2. På rasten får du göra vad du vill

Lunchen är ofta det längsta uppehållet. Raster ingår inte i arbetstiden och därför får du äta var du vill, gå ärenden och låta bli att svara i telefon. Om arbetet kräver att någon måste kunna rycka in med kort varsel kan lunchrasten bytas ut mot måltidsuppehåll. Då får du inte lämna jobbet, men får å andra sidan lön för att äta.

3. Pausen ingår i arbetstiden

Dricka vatten, kissa, ta en kopp kaffe med kollegorna. Pauser är korta uppehåll i arbetet och ska tas på arbetsplatsen. De ingår i arbetstiden och du får betalt när du pausar. Om arbetet är så pass ansträngande att det kräver kontinuerliga pauser ska arbetsgivaren ange det i arbetstidsschemat.

4. Hur lång är en rast?

Reglerna om att du har rätt till avbrott i arbetet efter fem timmar finns i arbetstidslagen. Den säger däremot ingenting om hur lång vilan ska vara. Akademikerförbundet SSR menar att praxis är minst 30 minuters lunchrast och fem minuters paus varje timme.

5. Förtroendearbetstid

Många tjänstemän och chefer har förtroendearbetstid. Då planerar du själv din arbetstid, dina raster och pauser utifrån den aktuella arbetsbelastningen och dina mål.

Text: Åsa Bolmstedt.

up 56