Så blir du en effektfull ledare

Sedd av 599

Ledarskap. Ledare tror att de leder genomtänkt och effektivt. Men egentligen reagerar de mest på medarbetarnas inspel. Beteendet går att förändra – till fördel för både chefer och medarbetare.

Senast ändrad 13:41, 25 Apr 2017
Foto: Johanna Kvarnsell.
Simon Elvnäs forskning visar att chefer inte hinner leda. Men det går att förändra.

– Att leda verkar vara det minsta ledare gör. De har inte tid, för de lägger minst halva arbetstiden på att hantera det som inte har gått bra veckan innan. Bollarna kastas på dem i stället för att de kastar upp dem, säger ledarskapsforskaren Simon Elvnäs, under ett seminarium på Möteplats HR.

Sedan 2010 forskar han på Kungliga tekniska högskolan, KTH, om vad svenska chefer egentligen gör på arbetet. Genom att filma 500 ledare har han kunnat analysera vad de lägger sin tid på och hur de gör det. 

– Många av de ledare jag träffar vill göra rätt och kan göra rätt, men det blir ändå fel.

Till exempel så lägger de flesta ledare som Simon Elvnäs har träffat mycket mer tid på att reagera på medarbetarnas frågor än vad de tror att de gör.

För att hinna med att leda på den tid som finns kvar försöker många arbeta snabbare. Men det, säger Simon Elvnäs, är ett feltänk. Att jobba snabbt leder ofta till mängder av missförstånd och följdfrågor. Vilket i sin tur leder till att ännu mer av tiden går åt till att svara på frågor och reagera i stället för att leda och planera.

Så i stället för att sträva efter att vara effektiv, bör ledaren försöka vara effektfull och få ut så mycket som möjligt av den tid man lägger ner.

– Man behöver skapa självständighet hos medarbetarna och inte tro att allt kretsar kring ledaren. 

Han tar ett exempel från en chef inom hemtjänsten som han har arbetat med. Genom att lägga in tid för medarbetarnas frågor på morgonmötet varje dag fick hon ner den halva arbetsvecka hon tidigare lagt på att svara på spontana frågor till ett minimum. 

En annan insikt från Simon Elvnäs forskning är att svenska ledare lägger väldigt lite tid på det som är allra viktigast för medarbetaren, nämligen återkoppling. Och även när ledarna tror att de ägnar sig åt återkoppling är den ofta ganska neutral och intetsägande.

– Det jag har i särklass mest film på, det är ledare som säger mm, okej och ahh, i kombination med huvudnickningar, säger Simon Elvnäs. 

Det kan låta dystert. Men det positiva är att beteenden går att förändra.

– Det går olika snabbt, men alla som jag har arbetat med har ändrat sitt beteende till det bättre, säger Simon Elvnäs.

Text: Johanna Kvarnsell, Akademikern

up 316