Robotbeslut effektiva – men det finns risker

Sedd av 137

Socialt arbete. Det finns flera fördelar med att myndigheter fattar automatiserade beslut, men det kan också leda till att fel beslut fattas, något som kan få allvarliga konsekvenser för enskilda personer. Det visar en granskning som Riksrevisionen har gjort.

Senast ändrad 16:47, 19 Nov 2020
Foto: Annika Clemens.
Simon Vinge välkomnar Riksrevisionens granskning och hoppas att även kommunernas automatiserade beslut kommer att granskas.

Under förra året fattades 121 miljoner myndighetsbeslut av en dator eller ett it-system. I en granskning har Riksrevisionen tittat särskilt på Försäkringskassans beslut om föräldrapenning, inkomstskattebesked från Skatteverket och körkortstillstånd från Transportstyrelsen och kommit fram till att de automatiserade besluten är effektivare.

De leder både till kortare väntetider för enskilda personer och lägre kostnader för myndigheten. Det gör också att rättssäkerheten förbättras eftersom en stor mängd ärenden behandlas på samma sätt.

Men det finns också problem. I vissa fall finns större risk för fusk och fel och då krävs en manuell kontroll. Och det finns brister i myndigheternas arbete med att säkerställa att besluten som fattas av en dator är korrekta.

– Vår bedömning är att myndigheterna har lagt för stort fokus på låga kostnader och för lite på kontroll och uppföljning, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

Felen kan få stora konsekvenser för den enskilde medborgaren, men också leda till minskad tillit till myndigheterna.

Detta är något som Akademikerförbundet SSR flera gånger har påpekat med anledning av beslut som fattas av datorer i socialtjänsten. Simon Vinge, förbundets chefsekonom, välkomnar granskningen.

– Det är jättebra tycker jag, en granskning av kommunernas automatisering skulle verkligen också behövas.

Han påpekar också att de beslut som fattas av statliga myndigheter generellt lämpar sig bättre för att automatisering. De baseras ofta på siffror och tydlig lagstiftning.

– Det finns en skillnad och statliga myndigheter har ofta visat sig vara mer professionella i denna fråga. Jag tror inte att kommunerna kan hantera det här själva. Det bör finnas en statlig reglering och granskning även av beslut inom kommunal sektor, säger han.

– I socialtjänstlagen handlar det ofta om bedömningar, det behövs verkligen mänskliga beslut. Lagstiftningen bygger på individuella bedömningar.

Riksrevisionen riktar kritik mot de granskade myndigheterna för att det ibland saknas tydlig dokumentation om besluten och efterlyser bättre uppföljning och förbättringar i ärenden med hög risk för fusk och fel.

Simon Vinge konstaterar att bristerna finns trots att det handlar om beslut som är enklare att automatisera än beslut som baserar sig på socialtjänstlagen.

– Det förvånar mig lite. Om man jämför med kommuner där beslut bygger på bedömningar, att dokumentera hur de de besluten går till är oändligt mycket svårare.

Läs mer › Akademikerförbundet SSR JO-anmälde Trelleborgs kommun. "Visar inte hur roboten fattar beslut"

Hela Riksrevisionens rapport hittar du här

up 11