13 september, 2019

Redo för IS-återvändarna

Ett fyrtiotal kommuner väntar på återvändare från IS. Sari Römpötti rustar dem för mottagandet. Följ med henne till Norrköping.

sarinyw

Richard Tjernström, säkerhetschef i Norrköpings kommun, välkomnar Sari Römpötti från Center mot våldsbejakande extremism. Foto: Anna Simonsson

Regnet stänker över rutan när tåget susar fram genom skogar och fält. Vid fönstret sitter Sari Römpötti, senior

rådgivare på Center mot våldsbejakande extremism, CVE. Hon är på väg till Norrköping för att hjälpa kommunen att förbereda sig på att ta emot eventuella barn och vuxna som varit i områden som kontrollerats av Islamiska staten.

– Vårt huvudbudskap är att det är ordinarie organisation, strukturer och insatser som gäller. Det handlar mer om att samla ihop de aktörer som behöver finnas och att öppna kontakter om någon aktör saknas, säger Sari Römpötti.

CVE har i uppdrag att stötta lokala aktörer i deras arbete mot våldbejakande extremism. I våras ordnade centret en kunskapsdag för drygt 40 kommuner som, liksom Norrköping, fått veta av Säkerhetspolisen att folkbokförda

invånare har återvänt eller kan komma att återvända från IS-områden i Syrien och Irak. Många kommuner kände sig osäkra på hur de skulle hantera frågan.

Efter kunskapsdagen erbjöd CVE kommunerna individuellt stöd, vilket ett drygt 30-tal tackade ja till.

Återvändarna har väckt en mediedebatt som rusar lika fort som SJ:s snabbtåg mellan Stockholm och Norrköping. Sari Römpötti sänker rösten i den grå tågfåtöljen och berättar att det svåraste är alla känslor som bubblar omkring hos invånare, debattörer och personalgrupper. Många människor undrar: Varför ska personer som frivilligt åkt till IS-kontrollerade områden få hjälp av kommunen?

– Vi måste arbeta utifrån vår lagstiftning som ger alla människor rätt att ansöka om bistånd, oavsett vad vi tycker. Socialtjänstens uppdrag är att erbjuda och ge stöd, det är inget som kan villkoras. Om vi inte hjälper människor att komma tillbaka in i samhället riskerar de att ytterligare radikaliseras, säger hon.

– Det är komplexa, svåra frågor som väcker känslor. Att försöka hitta en väg in i dem är spännande. Det handlar om att skydda vår demokrati, och att göra det på ett sätt så att vi inte skapar ytterligare polarisering mellan olika grupper.

I Bråvikssalen breder ett långt bord i trä ut sig omgivet av stolta trästolar med gröna dynor. Ljuset faller in genom stora fönster. De cirka 15 deltagarna kommer från bland annat socialkontoret, polisen, psykiatrin, primärvården och elevhälsan.

Sari Römpötti berättar att 300 personer, enligt Säpo, har rest till konfliktområden sedan 2012. De flesta har rest till Syrien eller Irak för att stötta IS eller Al Qaida-relaterande grupper. Av dem har 150 återvänt. Ungefär hundra vuxna och cirka 60–80 barn finns kvar. Av barnen är några föräldralösa men de flesta har en mamma i livet, många av kvinnorna är änkor. I de flesta fall har männen varit aktiva i strid medan kvinnorna skött hushållet.

– Men det är inte alltid så, det finns kvinnor som har deltagit i strider och våld och män som inte har det. Barnen riskerar att i olika grad ha exponerats för våld, säger Sari Römpötti.

Att de här personerna varit kvar så pass länge, fortsätter hon, kan enligt Säpo tyda på att de är mer radikaliserade. Men det är viktigt att göra individuella bedömningar, situationen skiljer sig från person till person.

Marcus Hjelm, senior rådgivare på CVE, poängterar betydelsen av att samverka i tvärprofessionella grupper. Använd de strukturer som redan finns i kommunen, men minst socialtjänst, skola och polis bör ingå. Bestäm vem som gör vad. Inventera vilka kontakter som finns, hur ni samarbetar och om det behövs andra

samverkanspartners. Aktörer som kan vara intressanta är bland annat arbetsmarknadsenheten, personer som arbetar med trygghets- och demokratifrågor, hälso- och sjukvård samt civilsamhällesaktörer.

Gör sedan en lägesbild tillsammans. Ta fram information om hur det ser ut med våldsbejakande extremistiska grupperingar i kommunen. Vad vet de olika aktörerna i samverkansgruppen? Vad säger till exempel föräldragrupper, frivilligorganisationer, skolor, trossamfund och föreningar?

Sari Römpötti menar att socialtjänsten, när det gäller barn, i grunden är säkra på hur de ska utreda oro för barn och gör det enligt ordinarie rutiner. Insatserna är också desamma.

Verktygslådan är något annorlunda för vuxna. Det går att söka upp dem och erbjuda stöd, men de kan inte tvingas att ta emot det. Socialtjänst och polis bör göra en individuell bedömning av behoven. Behöver personen till exempel insatser när det gäller boende, missbruk, jobb eller traumabehandling? Ta ställning, utifrån den information som finns, till om det ska göras uppsökande arbete och i så fall på vilket sätt. Socialtjänst och polis bör göra en hot- och riskbedömning.

– De erfarenheter vi har från kommuner med personer och familjer som kommit tillbaka tidigare är att stödet kan behövas under lång tid. Kom ihåg syskon och andra anhöriga, säger Sari Römpötti.

Det gäller även att arbeta förebyggande. Personer som rest till IS-områden från Sverige har radikaliserats här. Vad händer om de återvänder till samma område, samma gatuadress? Vad låg till grund för radikaliseringen? Har något förändrats eller är läget likadant som när personen åkte?

När Sari Römpötti går mot tåget tillbaka till Stockholm säger hon att Norrköping, liksom många kommuner, nog mest behövde en bekräftelse på att de är på rätt spår. Andra behöver hjälp av CVE att ta fram en första lägesbild. CVE är också ute och träffar kommuner för att stötta dem i att ta fram ett långsiktigt förebyggande arbete mot all form av våldsbejakande extremism. Hon upplever att frågan finns på agendan, men i olika stor utsträckning.

– Vi ser inte heller att kommuner som aldrig har haft sådana erfarenheter ska lägga jättemycket resurser på det här. Det handlar om att ha en grundläggande kunskap och en organisation som kan hantera om något händer. Vår bild är att kunskapsläget generellt är okej, även om det behövs mer kompetens på vissa håll.

Storstäderna har kommit längst på resan med att förebygga våldsbejakande extremism, och CVE organiserar därför ett storstadsnätverk där Stockholm, Göteborg, Malmö, Borlänge, Borås och Örebro ingår.

Eftersom socialtjänsten har ett stort ansvar för stödinsatserna finns också ett nätverk där. Hittills har socialtjänst-

nätverket haft två möten. Deltagarna lyfte bland annat frågor om när utredning ska inledas och hur lagen om vård av unga kan användas.

– Socialtjänsterna har olika erfarenheter av det här. Det handlar egentligen om att de ska bli stärkta i handläggningen av ärendena och hämta stöd och kunskap från varandra, säger Sari Römpötti.

Jennie Aquilonius

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Siffersatt avtal i hamn – 3,3 procent i löneökning

AVTAL Nytt kollektivavtal är klart och garantera...
28 mars, 2024

Prognos: Bristen på präster och socionomer består

BEMANNING Socionomer, präster och diakoner kommer at...
28 mars, 2024

Stöd ska hjälpa kommuner att stoppa felaktiga utbeta...

VÄLFÄRDSBROTT SKR tagit fram ett stödmaterial som ska hj...
27 mars, 2024

Socionomutbildningen ses över – ”Studenterna b...

UTBILDNING Beskedet att socionomutbildningen ska ses ...
26 mars, 2024


Läs även

Risk för ökad prostitution i skuggan av industrisats...

ARBETSMILJÖ I samband med industriexpansionen i norr ö...
13 februari, 2024

Rädda Barnen: Fokus på straff på bekostnad av barns ...

DEBATT "Vi ser en politisk vilja att förskju...
12 februari, 2024

Arbetsmiljön granskas på Sis-hem och andra boenden

ARBETSMILJÖ Nu inleder Arbetsmiljöverket riksomfattand...
6 februari, 2024

Besked från regeringen: Sis läggs ner – ska göras om...

SIS ”Den myndighet vi i dag känner som Sis ska...
5 februari, 2024