Rapport: Sifferlösa avtal ger ökad lönespridning

Sedd av 163

Akademikern. Sifferlösa avtal i kollektivavtalet leder till ökad lönespridning och högre löner. Det visar en ny rapport.

Senast ändrad 09:55, 15 Feb 2018
Foto: Arbetsmarknadsekonomiska rådet och Mostphotos.

I veckan kom Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, med rapporten Hur fungerar kollektivavtalen? Här analyserar rådet modellen med kollektivavtal och samspelet mellan arbetsmarknadens parter. De har bland annat tittat på sifferlösa avtal.

På senare år har flera Sacoförbund, bland annat Akademikerförbundet SSR, tecknat sådana sifferlösa avtal där det inte finns en centralt satt siffra. Löneökningen bestäms då lokalt, istället för att man följer löneökningstakten i industrin.

I rapporten har Arbetsmarknadsekonomiska rådet tittat på sjuksköterskor i kommuner och landsting. Resultatet, som bygger på statistik från år 2008-2013, visar att sifferlösa avtal leder till större lönespridning, höjda löner på orter med brist på arbetskraft och att arbetstiden förkortas.  

– Lönen per timme verkar ha gått upp för sjuksköterskor, det har vi sett efter att vi jämfört dem med andra grupper i offentlig sektor som inte har sifferlösa avtal, säger Lars Calmfors, ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet. 

Det är vanligast att tjänstemän inom offentlig sektor har sifferlösa avtal, och för Akademikerförbundet SSR:s medlemmar finns sådana avtal för akademiker inom kommunal och statlig sektor och även för vissa grupper som jobbar inom det privata. 

Markus Furuberg är förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR. 

I rapporten har man tittat på sjuksköterskor, tycker du att resultatet gäller även för andra akademiker som har sifferlösa avtal? 

– Det kan man säga. Vårdförbundet beskriver många gånger liknande situation med brist på sjuksköterskor som vi ser kring våra grupper inom socialt arbete, säger Markus Furuberg, som påpekar att sifferlösa avtal är en avtalskonstruktion bland andra.

– Det har möjligen bidragit till att lokala parter i större utsträckning analyserat löneökningsbehovet istället för siffran som tidigare stod i avtalet. 

Det första året utan centralt satt siffra bland Akademikerförbundet SSR:s medlemmar som jobbar inom kommuner och landsting började gälla 2015. Förra året skrevs ett nytt treårigt avtal med SKL som också det är sifferlöst.

– Sedan får vi utvärdera effekten av det. Men vi ser att det finns ett enormt kompetensförsörjningsbehov av akademiker till kommuner och landsting. Det är en otroligt platt lönestruktur, framför allt hos de akademiker som har mer erfarenhet. Många väljer att sluta. Därför måste kommuner och landsting jobba betydligt mer för att få upp lönespridningen, säger Markus Furuberg.

Text: Stina Loman, Akademikern. 

Läs mer: 

SKL:s framtidsprognos: Bristen på arbetskraft blir stor

up 96