Nytt nummer om det dödliga våldet

Sedd av 41

Akademikern. Tryggare för de flesta, farligare för några. Så kan man sammanfatta utvecklingen av det dödliga våldet i Sverige under 2000-talet. Samtidigt som våldet i samhället stadigt har minskat är det en typ som sticker ut: skjutningarna, särskilt bland unga män.

Senast ändrad 09:22, 11 Dec 2018
Foto: Daniel Nilsson.

Förra året sköts 26 män mellan 15 och 29 år ihjäl, mellan år 2000 och 2013 var det mellan 0 och 10 om året.

Trenden måste brytas. Men hur det ska gå till finns inget säkert svar på. Eftersom skjutningar i Sverige länge varit så pass få finns begränsad kunskap och erfarenhet, men nu måste kunskapen om hur dessa brott stoppas och förebyggs öka snabbt. 

Det bästa är förstås om ingen ens börjar leva ett kriminellt liv som hen sedan måste hoppa av från. I Sverige är det polisen som har ansvaret för det brottsförebyggande arbetet. Men för att det ska lyckas måste de samverka med kommuner, andra myndigheter och det civila samhället. 

I årets sista nummer av Akademikern besöker vi Malmö, som i höst börjat arbeta med en modell som varit framgångsrik i USA. I den samarbetar socialtjänst, polis, kriminalvård och många andra för att hindra skottlossningar genom att aktivt söka upp dem som riskerar att skjuta eller skjutas. Vi har följt med socionomen Sara Kleijsen Åhlander och hennes samarbetspartners i det brottsförebyggande arbetet.

När någon bestämt sig för att lämna ett kriminellt liv behöver hen ofta stöd. På Fryshuset har kriminologen Camila Salazar Atías byggt upp både en avhopparverksamhet och ett nätverk för att dela kunskap med myndigheter och kommuner om hur de som vill lämna kan få hjälp.  

I det här numret kan du också läsa om Malin Isaksson, tf HR-expert, som drog igång metoo-uppropet i Kriminalvården och som nu jobbar med att utveckla normerna på myndigheten. Ett år efter metoo lever många arbetsplatser inte upp till kraven på att förebygga och hantera sexuella trakasserier, samtidigt har Akademikerförbundet SSR fått fler frågor både från personer som utsatts och från chefer som hanterat frågor om sexuella trakasserier under det senaste året.

Vi blickar också mot solen och behovet av att släppa in dagsljus på kontoren. Och så reder vi ut vad som gäller om du har en bisyssla och i vilken mån en arbetsgivare måste involvera de anställda i en omgörning från cellkontor till landskap.

Akademikern nummer 6 2018 kommer i din brevlåda i dag och går också att bläddra i här. Hör gärna av dig och berätta vad du tycker: chefred@akademiker.se. Tidningen är till för dig och vi vill att den ska kännas angelägen. För att lyckas med det behöver vi din feedback.

Trevlig läsning!

Åsa Bolmstedt, chefredaktör.

up 35