Nytt nummer: Arbeta på distans

Sedd av 534

Akademikern. Fler och fler akademiker arbetar på distans. I nya numret av Akademikern tar vi reda på hur distansarbetet utvecklats och hänger med Jim Enström på Arbetsförmedlingen som gjort distansarbetet till en livsstil. Nu börjar också fler organisationer träffa sina klienter via skärmen.

Senast ändrad 10:50, 12 Dec 2016
Foto: Anna Simonsson.

I takt med att tekniken utvecklats har det blivit lättare att arbeta utanför kontoret. Vi måste inte längre vara på plats för att klara vårt jobb, utan kan många gånger utföra det hemifrån eller med kollegor som befinner sig någon helt annanstans. 

När distansarbetet växte fram vid millennieskiftet försökte man på olika sätt reglera det, men numera är det allt oftare en fråga om frihet under ansvar. Det kan underlätta i en körig vardag, men också vara stressande. När arbetsuppgifterna följer med ut genom kontorets dörr väcks frågor: När slutar arbetsdagen? Märks verkligen din arbetsinsats? Forskning visar att akademiker är oroliga för att bli osynliga när de inte sitter vid skrivbordet. 

Män med tjänstemannayrken i storstäder är den grupp som oftast utnyttjar möjligheten att arbeta på distans. Jim Enström, analytiker på Arbets-förmedlingen, är en av dem. Han har sitt närmsta kontor i Visby, chefen i Stockholm och kollegorna i varje län. Ofta arbetar han från ett annat Arbetsförmedlingskontor, hotell eller på resande fot. Han har till och med friskvårdsförmån på distans. Ibland blir det ensamt, men i stort fungerar det bra, bland annat eftersom chefen är duktig på att leda på avstånd.

Skolkuratorn Emöke Bokor åker till Korrespondensgymnasiet varje dag, men har eleverna på distans. Hon pratar med dem i videosamtal eller chattar. Det har sänkt tröskeln för eleverna att söka upp henne. Det är inte lika jobbigt att ta en digital kontakt som att besöka hennes rum. Även Frivården och socialtjänsten undersöker möjligheten att träffa klienter på distans. 

I detta nummer tipsar vi också Donald Trump om hur han lyckas som ny chef i en organisation han inte tidigare har erfarenhet av. Vi spanar på trenden att allt fler väljer att jobba efter 65, förklarar vad skyddsombud har för uppgifter och träffar socionomen Robert Jacobsson på Sveriges Radio som berättar hur hans karriär fick en ny riktning efter att han vidareutbildat sig i sexologi.

Akademikern nr 6/2016 kommer i din brevlåda senast i morgon. Hör gärna av dig och berätta vad du tycker om Akademikern: chefred@akademikern.se. Tidningen är till för dig och vi vill att den ska kännas angelägen. För att lyckas med det behöver vi din feedback. Vill du diskutera med andra medlemmar? Starta och delta i diskussioner på förbundets sajt: akademssr.se.

Du kan också bläddra i tidningen här!

Trevlig läsning!

up 798
Kommentera inlägget på vår medlemssajt